Regeringen gav på måndagen Skolverket i uppdrag att ta fram kurs- och ämnesplaner för kinesiska, mandarin, i grund- och gymnasieskolan, meddelade utbildningsminister Jan Björklund vid en presskonferens.

Tanken är att man ska jämställa kinesiska med de europeiska tillvalsspråken: franska, spanska, och tyska. Engelska är obligatoriskt i svenska skolor.  Varje grundskola ska erbjuda två av de fyra språken och gymnasieskolorna samtliga fyra. De val som finns idag kom till i en annan tid, nu lever vi i en global tid, påpekade Jan Björklund.

Enligt Björklund kommer Kina sannolikt att vara världens största ekonomi om några år, då kan det bli en konkurrensfördel för Sverige att ha fler som kan kinesiska.

Redan i dag erbjuder flera gymnasieskolor eleverna att läsa kinesiska som C-språk. Även på grundskolan är det i dag möjligt att läsa kinesiska men i grundskolan är kinesiskan än så länge ett mycket litet språk.

Läsåret, 2010/11, hade 62 elever kinesiska i slutbetyget från nionde klass, enligt Skolverket. Samma läsår delades det ut drygt 900 kursbetyg i kinesiska på gymnasiet, enligt SVT. Men intresset ökar, eftersom för tre år innan delades 390 kursbetyg ut.

Om eleverna kommer att välja även kinesiska, betyder det att antalet lärare i ämnet måste öka med flera hundra procent. Enligt Björklund kommer det att ta tio-femton år innan tillräckligt många lärare finns att tillgå så att kinesiska kan erbjudas eleverna överallt i landet.

Kurs- och ämnesplanerna i kinesiska kommer att bli annorlunda än de som finns för nuvarande språk eftersom det kinesiska skriftspråket är så totalt annorlunda.

Idag finns det kinesisk språkundervisning på många högskolor i Sverige som finansieras av Kinas kommunistiska regim, genom de så kallade Konfucius instituten, frågan är om de bör involveras i den svenska skolan.

– Tanken är … om andra vill sponsra utbildningar så har vi inga invändningar, men det här är svenska statens lärarutbilningar vi talar om, sade Björklund på presskonferensen.