Regeringen tog under helgen emot Kinas utrikesminister Wang Yi i Stockholm. Besöket är det första av en kinesisk utrikesminister i Sverige på 22 år och sker i ett läge där relationerna mellan Europa och Kina präglas av både omfattande handel och växande säkerhetspolitiska motsättningar.
Kina är världens näst största ekonomi, men frågan om mänskliga rättigheter är ständigt aktuell, eftersom regimen har ett omfattande system med arbetsläger och tvångsarbete. USA förbjöd import av produkter från Xinjiang 2021. Skälet var att de tillverkades av uigurer och andra religösa minoriteter i arbetsläger. Amerikanska tullverket menade att det inte gick att utesluta att produkter tillverkade i Xinjiang var tillverkade utan tvångsarbete.
Förutom tvångsarbete förekommer även bland annat tvångssteriliseringar, hjärntvätt och tortyr.
Många bedömare menar att den kinesiska utrikesministerns turné i Europa sker för att ett handelskrig med EU ska undvikas. Samtidigt blir Bryssel och medlemsländerna allt mer kritiska.
– Vi har haft en mycket bra dialog både i rådet för utrikesministrarna och Europeiska rådet där vi är eniga om att vi måste få konkurrens på lika villkor, säger Maria Malmer Stenergard (M), utrikesminister om relationen med Kina till reportrar i samband med besöket.
På mötet i Stockholm diskuterades de bilaterala relationerna mellan Sverige och Kina, EU:s relation till Kina samt frågor om handel, säkerhet och Kinas stöd till Ryssland i kriget mot Ukraina.
Besöket samlade även ett 30-tal demonstranter, utövare av den kinesiska meditationsmetoden Falun Gong, som krävde ett slut på förföljelsen mot deras medutövare i Kina, som pågått sedan 1999.
Kina är en av Sveriges viktigaste handelspartner utanför Europa. Enligt SCB uppgick den svenska varuimporten från Kina till omkring 95 miljarder kronor under 2025, medan exporten till Kina uppgick till cirka 80 miljarder kronor. Sverige importerar främst elektronik, maskiner, batterier, textilier och konsumentvaror, medan exporten domineras av industrimaskiner, fordon, läkemedel och skogsprodukter.
På EU-nivå är beroendet ännu större. Enligt Eurostat importerade EU varor från Kina till ett värde av drygt 500 miljarder euro under 2025, medan exporten uppgick till omkring 210 miljarder euro. Handelsunderskottet mot Kina var därmed nära 300 miljarder euro.
Utövare av den kinesiska meditationsmetoden Falun Gong demonstrerar i Stockholm vid utrikesministerns besök, för ett slut på den förföljelse de är utsatta för i Kina av kommunistregimen. Foto: Zhe He.
Samtidigt har Kinas ställning inom flera strategiska branscher blivit en allt viktigare fråga för Europa. Landet dominerar den globala produktionen av solceller och står enligt International Energy Agency för över 80 procent av världens produktionskapacitet för solpaneler. Kina är också världens största tillverkare av elbilar och batterier. Efter en utredning om statliga subventioner har EU infört extra tullar på kinesiska elbilar för att skydda europeiska tillverkare.
Även kinesiska e-handelsplattformar har hamnat under ökad granskning. EU-kommissionen utreder Temu och Shein för misstänkta överträdelser av bland annat Digital Services Act och EU:s konsumentlagstiftning. Granskningarna gäller bland annat försäljning av otillåtna produkter, bristande transparens och konsumentskydd.
Kinas relation till Ryssland påverkar också relationen till Sverige och till väst. Sedan invasionen av Ukraina 2022 har handeln mellan Kina och Ryssland ökat kraftigt. Under 2024 uppgick den bilaterala handeln till omkring 245 miljarder amerikanska dollar, en ökning med närmare 70 procent jämfört med 2021. Kina har blivit Rysslands största handelspartner och köper stora mängder rysk olja och naturgas, vilket bidrar till viktiga exportintäkter för den ryska staten.
– Vi var mycket tydliga eftersom det här är vår viktigaste utrikespolitiska fråga och hade inte Kina möjliggjort för Ryssland att bedriva kriget i Ukraina så hade det här kriget kanske redan varit över, säger Stenergard.
EU och Nato pekar ut kinesiska företag som en viktig leverantör av produkter med dubbla användningsområden, såsom mikrochip, elektronik, maskiner och drönarkomponenter, som kan användas i Rysslands försvarsindustri.
EU:s utrikeschef Kaja Kallas har sagt att omkring 80 procent av Rysslands import av sådana produkter kommer från Kina. Flera kinesiska företag har därför belagts med sanktioner från EU, vilket ökar risken för ett handelskrig mellan EU och Kina markant. Kina förnekar att landet levererar vapen till Ryssland och säger att handeln sker i enlighet med internationell rätt.
