Inrikes

Kemiska stridsmedel från kriget riskerar kontaminera Västkusten

Glenn Mattsing
Glenn Mattsing
loadingVrak från andra världskriget läcker gift i Skagerack. Nu ska myndigheter hitta en lösning. Bilden föreställer ett annat vrak. Foto: Iberahims/Shutterstock
Vrak från andra världskriget läcker gift i Skagerack. Nu ska myndigheter hitta en lösning. Bilden föreställer ett annat vrak. Foto: Iberahims/Shutterstock

Dumpade stridsmedel från andra världskriget har börjat läcka och kan nu spåras i djur runt vrak utanför Måseskär. Bärgning blir för dyrt enligt myndigheter, men en lokal entreprenör har uppfunnit ett sätt att begrava vraken i bottensediment.

Dumpade fartyg från andra världskriget riskerar att läcka kemiska stridsmedel efter snart 80 år av nedbrytning. Enligt Havs och vattenmyndigheten (HaV) finns två kända dumpningsområden inom svensk ekonomisk zon: väster om Måseskär i Skagerrak och i Gotlandsdjupet i Östersjön.

– Det är oroande att vi hittar spår i både sediment och i organismer i vattnen utanför Måseskär. Det betyder att det tas upp i näringskedjan, säger utredare Fredrik Lindgren vid HaV.

Dumpade kemiska stridsmedel

Efter andra världskriget dumpades cirka 40 000 ton kemisk ammunition i Östersjön, främst av de allierade som ett snabbt sätt att göra sig av med tyska lager. Viktiga områden är Bornholmsdjupet, Gotlandsdjupet och längs Västkusten. Flera olika stridsmedel har hittats, till exempel: Senapsgas Förekomst: Det vanligaste kemiska stridsmedlet i dumpad ammunition i Östersjön. Risk i dag: Ämnet kan fortfarande vara aktivt i klumpform (”senapsklumpar”) och har orsakat brännskador på fiskare som fått upp ammunition i trål.

Lewisit

Förekomst: Dumpades tillsammans med annan kemisk ammunition efter kriget. Risk i dag: Bryts ned snabbare än senapsgas men kan vara farlig i slutna behållare.

Fosgen

Förekomst: Mindre vanligt än senapsgas i dumpningarna. Risk i dag: Bryts relativt snabbt ned i vatten, men farligt om kapslar öppnas.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Glenn Mattsing
Glenn Mattsing
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Inrikes

Kemiska stridsmedel från kriget riskerar kontaminera Västkusten

Glenn Mattsing
Glenn Mattsing
loadingVrak från andra världskriget läcker gift i Skagerack. Nu ska myndigheter hitta en lösning. Bilden föreställer ett annat vrak. Foto: Iberahims/Shutterstock
Vrak från andra världskriget läcker gift i Skagerack. Nu ska myndigheter hitta en lösning. Bilden föreställer ett annat vrak. Foto: Iberahims/Shutterstock

Dumpade stridsmedel från andra världskriget har börjat läcka och kan nu spåras i djur runt vrak utanför Måseskär. Bärgning blir för dyrt enligt myndigheter, men en lokal entreprenör har uppfunnit ett sätt att begrava vraken i bottensediment.

Dumpade fartyg från andra världskriget riskerar att läcka kemiska stridsmedel efter snart 80 år av nedbrytning. Enligt Havs och vattenmyndigheten (HaV) finns två kända dumpningsområden inom svensk ekonomisk zon: väster om Måseskär i Skagerrak och i Gotlandsdjupet i Östersjön.

– Det är oroande att vi hittar spår i både sediment och i organismer i vattnen utanför Måseskär. Det betyder att det tas upp i näringskedjan, säger utredare Fredrik Lindgren vid HaV.

Dumpade kemiska stridsmedel

Efter andra världskriget dumpades cirka 40 000 ton kemisk ammunition i Östersjön, främst av de allierade som ett snabbt sätt att göra sig av med tyska lager. Viktiga områden är Bornholmsdjupet, Gotlandsdjupet och längs Västkusten. Flera olika stridsmedel har hittats, till exempel: Senapsgas Förekomst: Det vanligaste kemiska stridsmedlet i dumpad ammunition i Östersjön. Risk i dag: Ämnet kan fortfarande vara aktivt i klumpform (”senapsklumpar”) och har orsakat brännskador på fiskare som fått upp ammunition i trål.

Lewisit

Förekomst: Dumpades tillsammans med annan kemisk ammunition efter kriget. Risk i dag: Bryts ned snabbare än senapsgas men kan vara farlig i slutna behållare.

Fosgen

Förekomst: Mindre vanligt än senapsgas i dumpningarna. Risk i dag: Bryts relativt snabbt ned i vatten, men farligt om kapslar öppnas.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Glenn Mattsing
Glenn Mattsing
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025