loadingEn kaskelot utanför ön Dominica i Västindien. Den kan producera komplexa klickljud som har samma struktur som mänskligt språk. Foto: Samuel Lam/AP/TT
En kaskelot utanför ön Dominica i Västindien. Den kan producera komplexa klickljud som har samma struktur som mänskligt språk. Foto: Samuel Lam/AP/TT
Vetenskap

Kaskeloters klickljud liknar mänskligt språk

Roland Johansson/TT

Kaskeloten, världens största tandval, har den största hjärnan på jorden. Den producerar också komplexa klickljud som, enligt en ny studie, liknar mänskligt språk.

Studien, som publiceras i Proceedings of the Royal Society, bygger på analyser av inspelningar från kaskeloter i havet utanför ön Dominica i Västindien. Cirka 200 individer lever året runt i området och forskarna, som bedriver forskningen inom ett projekt kallat Ceti, har koncentrerat sig på en grupp med 15 honor och ungdjur.

Liknar språk

Klickljuden från valarna genereras från det enorma huvudet som är fyllt med så kallad spermacetiolja. De är de högsta kända ljuden på jorden med biologiskt ursprung och kan nå en styrka på 236 decibel – långt kraftigare än en jetmotor.

Djuren kommunicerar med varandra med ljuden, ibland över långa avstånd. Enligt analyserna är klicken inte enhetliga utan tycks ha samma struktur som våra egna talade språk. Klicken, som med vetenskapligt språk kallas koda, bildar mönster som har stora likheter med mänskliga vokalljud. De kan vara långa eller korta med högt eller lågt tonläge.

En ung kaskelotkalv simmar bredvid sin mor i havet utanför ön Guam i Stilla havet. De kommunicerar med komplexa klickljud. Foto: Chris Bangs/AP/TT

Individuella skillnader

Allt som allt går det att säga att vokalljuden påminner om ett alfabet. Uppenbart är att de innehåller någon form av information i kommunikationen mellan djuren. Intressant nog finns det också individuella skillnader – vissa ”talar” snabbt och hetsigt medan andra uttrycker sig mer långsamt, precis som människor.

Nyligen har forskare i en annan studie upptäckt att olika populationer av kaskeloter har specifika dialekter – en form av kulturell evolution. Kanske de till och med har vissa problem med att förstå varandra om de skulle råka mötas.

Det samlade intrycket, enligt djurkommunikationsforskare vid University of California i USA, som gjort den aktuella studien, är att kaskeloternas läten visar slående paralleller med mänskliga språkstrukturer. Möjligen kan vi med tiden lära oss att tyda mer exakt vad de väldiga djuren ”säger” till varandra.

Kaskelot

Kaskeloten (Physeter macrocephalus) är den största av tandvalarna. Hannarna kan bli 16 meter långa och väga 45 ton, honorna når 11 meter och 15 ton.

De kan dyka ner till 2 250 meters djup där de främst jagar jättebläckfiskar.

Kaskeloten har den största hjärnan i djurriket. Volymen är cirka 8 000 kubikcentimeter och vikten 6,4 till 9,2 kilo – sex gånger större än vår egen hjärna.

Källa: Proceedings of the Royal Society

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingEn kaskelot utanför ön Dominica i Västindien. Den kan producera komplexa klickljud som har samma struktur som mänskligt språk. Foto: Samuel Lam/AP/TT
En kaskelot utanför ön Dominica i Västindien. Den kan producera komplexa klickljud som har samma struktur som mänskligt språk. Foto: Samuel Lam/AP/TT
Vetenskap

Kaskeloters klickljud liknar mänskligt språk

Roland Johansson/TT

Kaskeloten, världens största tandval, har den största hjärnan på jorden. Den producerar också komplexa klickljud som, enligt en ny studie, liknar mänskligt språk.

Studien, som publiceras i Proceedings of the Royal Society, bygger på analyser av inspelningar från kaskeloter i havet utanför ön Dominica i Västindien. Cirka 200 individer lever året runt i området och forskarna, som bedriver forskningen inom ett projekt kallat Ceti, har koncentrerat sig på en grupp med 15 honor och ungdjur.

Liknar språk

Klickljuden från valarna genereras från det enorma huvudet som är fyllt med så kallad spermacetiolja. De är de högsta kända ljuden på jorden med biologiskt ursprung och kan nå en styrka på 236 decibel – långt kraftigare än en jetmotor.

Djuren kommunicerar med varandra med ljuden, ibland över långa avstånd. Enligt analyserna är klicken inte enhetliga utan tycks ha samma struktur som våra egna talade språk. Klicken, som med vetenskapligt språk kallas koda, bildar mönster som har stora likheter med mänskliga vokalljud. De kan vara långa eller korta med högt eller lågt tonläge.

En ung kaskelotkalv simmar bredvid sin mor i havet utanför ön Guam i Stilla havet. De kommunicerar med komplexa klickljud. Foto: Chris Bangs/AP/TT

Individuella skillnader

Allt som allt går det att säga att vokalljuden påminner om ett alfabet. Uppenbart är att de innehåller någon form av information i kommunikationen mellan djuren. Intressant nog finns det också individuella skillnader – vissa ”talar” snabbt och hetsigt medan andra uttrycker sig mer långsamt, precis som människor.

Nyligen har forskare i en annan studie upptäckt att olika populationer av kaskeloter har specifika dialekter – en form av kulturell evolution. Kanske de till och med har vissa problem med att förstå varandra om de skulle råka mötas.

Det samlade intrycket, enligt djurkommunikationsforskare vid University of California i USA, som gjort den aktuella studien, är att kaskeloternas läten visar slående paralleller med mänskliga språkstrukturer. Möjligen kan vi med tiden lära oss att tyda mer exakt vad de väldiga djuren ”säger” till varandra.

Kaskelot

Kaskeloten (Physeter macrocephalus) är den största av tandvalarna. Hannarna kan bli 16 meter långa och väga 45 ton, honorna når 11 meter och 15 ton.

De kan dyka ner till 2 250 meters djup där de främst jagar jättebläckfiskar.

Kaskeloten har den största hjärnan i djurriket. Volymen är cirka 8 000 kubikcentimeter och vikten 6,4 till 9,2 kilo – sex gånger större än vår egen hjärna.

Källa: Proceedings of the Royal Society

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026