Kaskeloten, världens största tandval, har den största hjärnan på jorden. Den producerar också komplexa klickljud som, enligt en ny studie, liknar mänskligt språk.
Studien, som publiceras i Proceedings of the Royal Society, bygger på analyser av inspelningar från kaskeloter i havet utanför ön Dominica i Västindien. Cirka 200 individer lever året runt i området och forskarna, som bedriver forskningen inom ett projekt kallat Ceti, har koncentrerat sig på en grupp med 15 honor och ungdjur.
Liknar språk
Klickljuden från valarna genereras från det enorma huvudet som är fyllt med så kallad spermacetiolja. De är de högsta kända ljuden på jorden med biologiskt ursprung och kan nå en styrka på 236 decibel – långt kraftigare än en jetmotor.
Djuren kommunicerar med varandra med ljuden, ibland över långa avstånd. Enligt analyserna är klicken inte enhetliga utan tycks ha samma struktur som våra egna talade språk. Klicken, som med vetenskapligt språk kallas koda, bildar mönster som har stora likheter med mänskliga vokalljud. De kan vara långa eller korta med högt eller lågt tonläge.

En ung kaskelotkalv simmar bredvid sin mor i havet utanför ön Guam i Stilla havet. De kommunicerar med komplexa klickljud. Foto: Chris Bangs/AP/TT
Individuella skillnader
Allt som allt går det att säga att vokalljuden påminner om ett alfabet. Uppenbart är att de innehåller någon form av information i kommunikationen mellan djuren. Intressant nog finns det också individuella skillnader – vissa ”talar” snabbt och hetsigt medan andra uttrycker sig mer långsamt, precis som människor.
Nyligen har forskare i en annan studie upptäckt att olika populationer av kaskeloter har specifika dialekter – en form av kulturell evolution. Kanske de till och med har vissa problem med att förstå varandra om de skulle råka mötas.
Det samlade intrycket, enligt djurkommunikationsforskare vid University of California i USA, som gjort den aktuella studien, är att kaskeloternas läten visar slående paralleller med mänskliga språkstrukturer. Möjligen kan vi med tiden lära oss att tyda mer exakt vad de väldiga djuren ”säger” till varandra.









