Wallraff-metoden används sällan i journalistiken. Metoden är arbetskrävande och integritetskränkande och riskerar att nöta ner förtroendet för journalisten och redaktionen i fråga. Kalla faktas infiltration av SD:s kommunikationsavdelning saknar en redogörelse för hur journalisten arbetat och om de följt lagen om meddelarskydd, skriver Johan Westerholm.

En reporter på TV4:s program Kalla fakta jobbade under flera månader på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning där han bland annat spelade in samtal med dold kamera. Inspelningarna visar bland annat hur anställda på kommunikationsavdelningen hanterar anonyma konton i sociala medier. Totalt kunde Kalla fakta identifiera 23 konton i sociala medier som ska kontrolleras av Sverigedemokraterna utan att det framgår. Något annat som framgått av granskningen är partiets direkta koppling till medieaktören Riks, som i alla andra sammanhang presenterats som en separat och oberoende konservativ nyhetskanal. En separation som inte visat sig stämma. 

Kalla faktas reportage har fått omfattande kritik men också beröm. Det som saknas i redovisningen, och som väckt starka känslor och reaktioner, är en redogörelse för hur redaktionen och journalisten arbetat med Wallraff-journalistiken vilket är avgörande för resultatet av granskningen.