Satt i godan ro över helgerna med Johan Mjällbys läsvärda memoarbok ”Jag gav allt jag hade” (Bokfabriken, 2025) när vardagen blandade sig i det som var tänkt att bli en bokrecension.
Johan Mjällby var en påfallande fysisk spelare och en stötta i AIK under 1990-talet, och hade under det följande decenniet viss sportslig framgång i Celtic. Han hade också under några år en nyckelroll när landslaget leddes av hans gamle AIK-tränare Tommy Söderberg.
Hans historia, som fästs på papper av Mathias Lühr, börjar med ett spårbyte vid 15 års ålder, när tennis fick vika till förmån för fotboll. Men det som skulle bestämma hans framtid inträffade i en gymnastiksal i januari 1992. Fotbollsspel i en gymnastiksal avbröts när knät fick sig en smäll och knäskålen för ett ögonblick vreds ur läge. Följderna av den olyckan var vad som 14 år senare tvingade honom att sluta spela. Lägg på ytterligare två årtionden fram till att Johan och hans till synes eviga följeslagare äntligen skiljdes åt när knät ersattes av en protes.














