Avsiktsförklaring om ett slut på Irankriget kritiseras i USA för att innehålla alltför stora eftergifter gentemot Teheran. President Donald Trump dömer ut kritikerna som ”idioter”. I Iran hyllas avtalet som historiskt.
– Vi fick det vi ville flera gånger om, hävdar Irans chefsförhandlare Mohammad Ghalibaf.
Men frågetecknen är många kring den 14 punkter långa överenskommelsen som Trump skrev under vid en middag i anslutning till G7-mötet på det franska slottet Versailles på onsdagen.
I USA:s kritiseras uppgörelsen av både demokrater och företrädare för Trumps eget parti Republikanerna. Och i en analys i tidningen The New York Times heter det att Teheran visat att man kan använda ekonomiskt kaos som vapen. Det föranledde ett ilsket Trumpinlägg på Truth Social på torsdagen.
"Dessa dårar som tycker att jag inte har varit tuff nog mot Iran, när aktiemarknaden just nådde en rekordtopp och oljepriserna rasar, är antingen avundsjuka, dåliga människor eller korkade", skriver presidenten.
Ett rekordnederlag?
Dagen innan, i Frankrike, hade Trump varnat Iran att bomber kommer falla ”rätt i deras huvuden” om de inte ”uppför sig”. Han underströk också att avsiktsförklaringen är just det – att den inte kan innehålla alla detaljer som omvärlden kanske önskar.
Under natten till torsdagen skrev även Irans president Masoud Pezeshkian under avtalet, som han i ett sociala medieinlägg timmar senare kallade ”historiskt” och ”ett budskap från ett mäktigt Iran”.
Irans chefsförhandlare och talman Mohammad Ghalibaf hade då i statlig tv kallat uppgörelsen för "ett rekordnederlag” för USA och hävdat att Iran genom förhandlingar nått ett ”flera gånger” bättre resultat än man kunnat uppnå genom militära insatser.
– Folk kommer se det och döma själva, sade han enligt AFP.
Oklart om avgifter
Enligt medlarlandet Pakistan gäller uppgörelsen omedelbart, nu när den är undertecknad. Det innebär att den 60-dagarsperiod under vilken ett ”riktigt” fredsavtal ska förhandlas fram – som bland annat ska innefatta den svåra frågan om Irans kärnenergiprogram, lyfta sanktioner gentemot Teheran, sjötrafiken i Hormuzsundet samt ett slut för Israels krigföring i Libanon – har inletts.
Samtalen ska påbörjas i bergsorten Bürgenstock i Schweiz på fredagen, bekräftar landets utrikesdepartement enligt AFP.
Det för internationell oljehandel så viktiga Hormuzsundet har blockerats av både USA och Iran i omgångar under kriget, vilket fått globala energipriser att rusa. Under torsdagen återupptog några fartyg sin färd där.
USA har hävdat att trafiken i sundet nu blir ”avgiftsfri”, men Ghalibaf verkar påstå att detta enbart gäller under 60-dagarsperioden.
– Situationen i Hormuzsundet kommer inte bli densamma som före kriget (då Iran inte tog betalt), säger han i statlig tv och lägger till att Iran ”naturligtvis” kommer ta ut en serviceavgift.












