Igelkott, örtlav, raggtaggsvamp och ål blir fridlysta när regeringen förändrar skyddet för svensk natur. Samtidigt tas blåsippa, gullviva och murgröna bort och listan kortas betydligt.
Den nya listan över fridlysta arter, som regeringen inte presenterar i sin helhet, omfattar drygt 230 arter jämfört med knappt 300 tidigare.
– Dagens nationella fridlysning är trubbig, en akut hotad art skyddas precis lika mycket som en ängsblomma och det här vill vi ändra på, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en presskonferens.
Öppnar för mer skogsbruk
Regeringen inför också ett nytt regelverk för artskydd med fyra skyddskategorier: strikt skydd, förstärkt skydd, grundläggande skydd och begränsat skydd. Det införs samtidigt två undantag och en dispensgrund, för att underlätta jord- och skogsbruk och för att ”tillgodose väsentliga samhällsintressen” som energiproduktion och försvar.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Foto: Pär Bäckström/TT/TT
– Om man som markägare kan visa att man inte kommer att skada arten så kan man ändå nyttja marken, säger Pourmokhtari.
Samtliga svenska grod- och kräldjur och orkidéer fortsätter att vara fridlysta i den nya listan. Arter som blir fridlysta för första gången är till exempel igelkott, örtlav, raggtaggsvamp och ål. Fler pollinerande insekter, som steklar och fjärilar, kommer också att vara skyddade. Ett exempel är trolldruvemätare.
Arter som tas bort är blåsippa, gullviva och murgröna som bedöms vara livskraftiga och därmed får plockas från den 1 november. 102 arter finns kvar sedan tidigare, 130 arter är nya och 182 arter som har varit fridlysta tas bort.
– Vi breddar skyddet på vissa sätt men listan ska inte vara lång bara för att vara lång, säger Pourmokhtari.
Igelkotten har försvunnit
Knäroten, en av Sveriges orkidéer, får ett mindre omfattande skydd än tidigare vilket möjliggör för ytterligare skogsbruk.
Igelkotten klassas som sårbar i rödlistan och dess bestånd bedöms har halverats på 15 år. På frågan varför inget har gjorts tidigare för att skydda igelkotten svarar klimat- och miljöministern att det är ”en väldigt bra fråga”.
– De här bedömningarna bygger på att man rapporterar in och jag hoppas att vi ser ett större engagemang nu från allmänheten, säger hon.
