Närmare 50 svenska kommuner vill gå före i klimatarbetet. Men få – om ens någon – verkar nå sina ambitiösa mål.
– Det är hyfsat lätt att sätta upp en strategi eller mål, men att sedan implementera dem är mycket svårare, säger professor Sara Gustafsson.
I spåren av Parisavtalet 2015 har många kommuner i Sverige antagit egna klimatmål. 48 är med i nätverket Viable Cities, med målet att nå klimatneutralitet 2030. Tanken är att vara föredömen, inspirera och driva på varandra.
Men de flesta kan inte visa upp några dramatiska utsläppsminskningar. Från 2019, året före pandemin, till 2024, det senaste året som det finns statistik för, har 16 av kommunerna till och med ökat sina utsläpp.
Vissa utsläpp har kommuner svårt att råda över, exempelvis statliga flygplatser. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
– Det stämmer att många kommuner inte kommer att nå hela vägen. Men det säger någonting viktigt om hur komplex den här omställningen är, säger Sara Gustafsson, professor vid Linköpings universitet som forskar på kommunalt hållbarhetsarbete.
”Mer visionärt”
Ett problem är att kommunernas inflytande är begränsat när det handlar om utsläpp utanför den egna organisationen, till exempel industrier, statliga flygplatser och stora vägar.
– Det är stora komplexa processer som tar väldigt lång tid och som jag tror är svårt att förutspå i början när man sätter målen.
Karin Pleijel, kommunalråd i Göteborg, säger att det delvis är regeringens fel att staden inte når sina klimatmål. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Olga Kordas är lektor vid KTH och arbetar för Viable Cities. Hon konstaterar att det är ”jättesvårt att nå 2030-målen", och att man är inspirerad av Apolloprojektet som bestämde sig för att sätta en man på månen inom tio år.
– När vi formulerar målet är det mer visionärt, säger hon och fortsätter:
– Tanken är att om kommunerna driver och accelererar omställningen för att vara så nära 2030-målen som möjligt så kan de visa vägen för alla. Det blir billigare och mer effektivt för alla.
Svårt för Göteborg
Kommunerna själva har utifrån visionen satt egna mål. Göteborg satte exempelvis ett mål att minska utsläppen med 10,3 procent per år 2021. Men 2019–2024 är den totala minskningen bara 7,7 procent.
Staden har gjort en hel del för att kapa utsläppen, såsom en ny bioångpanna för fjärrvärme, subventionera kollektivtrafik och vissa elkrav i upphandlingar. Karin Pleijel (MP), kommunalråd med ansvar för miljö och klimat, medger trots det att staden inte ens är nära:
– Nej, det kan jag verkligen instämma i, säger hon.
Hon skjuter över en del av ansvaret på regeringen, som sänkt reduktionsplikten, skatten på fossila bränslen och tagit bort en del stimulanser för elektrifieringen.
– Världen ser annorlunda ut än 2021. Jag kan vara den första att beklaga hur inställningen i att vi ska göra något åt detta har förändrats.
