loadingIrans president Masoud Pezeshkian blir förevisad apparater vid en utställning av Irans kärnteknik, i Teheran i april förra året. Bilden har distribuerats av Irans presidentkansli. Foto: Irans presidentkansli via AP/TT
Irans president Masoud Pezeshkian blir förevisad apparater vid en utställning av Irans kärnteknik, i Teheran i april förra året. Bilden har distribuerats av Irans presidentkansli. Foto: Irans presidentkansli via AP/TT
Utrikes

IAEA räknar med att besöka Iran

Martin Mederyd Hårdh/TT

USA och Iran ger olika besked om huruvida Iran har gått med på att låta inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA komma på besök. IAEA:s högsta chef utgår ifrån att inspektioner kommer att bli av.

– Jag kan förstå politiska uttalanden, de är en del av verkligheten, men det grundläggande jag vill påminna och uppmärksamma er om är att det finns en avsiktsförklaring som har undertecknats av bägge presidenter, säger IAEA:s generaldirektör, argentinaren Rafael Grossi, enligt AP.

Enligt honom gör avsiktsförklaringen klart vad som gäller. Som Grossi beskriver det står det uttryckligen att IAEA kommer att överse ”den aktivitet som kommer att utföras avseende anläggningar med kärnmaterial”.

Enligt Kazem Gharibabadi, biträdande utrikesminister i Iran, är det inte aktuellt i dagsläget. Han skriver i sociala medier att Grossi bad om ett möte i samband med helgens förhandlingar i Schweiz, men att det inte blev något sådant.

IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi. Bilden togs den 28 april. Foto: Yuki Iwamura/AP/TT

”Dessa frågor kommer att hanteras och avgöras endast inom ramen för ett slutgiltigt avtal och som ett resultat av praktiska åtgärder från den andra sidan att avsluta alla sanktioner samt andra åtaganden”, skriver Gharibabadi.

Utspel åt olika håll

Avsiktsförklaringen stakar ut en riktning för fortsatta förhandlingar om en fredslösning mellan USA och Iran. Men texten lämnar mycket förhandlingsutrymme i de stora frågorna och det står redan klart att parterna gör vitt skilda tolkningar av det som står.

Frågan om Irans kärnenergi kopplas direkt till USA:s löften om att häva de tyngande sanktionerna mot Iran. Länderna ska enas om en tidsplan där de två sakerna löses parallellt.

USA:s vice president JD Vance har sagt att Iran har lovat att låta IAEA:s inspektörer besöka landets kärnenergianläggningar – men det tillbakavisades tvärt av utrikesdepartementet i Teheran.

Kort därpå gick USA:s president Donald Trump ut i sociala medier och utropade att Iran visst har gått med på kärninspektioner ”på den allra högsta nivån” och för lång tid framöver – ”i evighet!!!”.

Hanteras på plats?

USA:s president har tidigare sagt att Iran inte ska få ha något uran över huvud taget, men i avsiktsförklaringen och förhandlingarna ställs inte längre så kategoriska krav.

I dokumentets punkt 8 av 14 står det att Irans höganrikade uran allra minst kommer att hanteras genom att materialet späds ut och ges en lägre halt ”på plats under IAEA:s översyn”.

– För att kunna göra det behöver vi, såklart, inspektera. Om det sker i övermorgon eller om en vecka eller om tio dagar är viktigt, men inte avgörande. Det här kommer att ske, säger Rafael Grossi.

JCPOA-avtalet

2015 ingicks kärnenergiavtalet JCPOA mellan Iran och ”P5+1” – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) plus Tyskland samt EU.

Iran skulle bara få anrika en viss mängd uran till en relativt låg renhetsgrad (3,67 procent), långt från den som krävs för kärnvapen, men tillräcklig för civila ändamål. Omkring 98 procent av Irans dåvarande uranlager fördes utomlands. Omvärlden skulle ges större insyn. I utbyte skulle sanktioner lyftas.

2018 beslutade USA:s president Donald Trump att lämna avtalet och införa strängare sanktioner. Iran svarade med att trappa upp anrikningen och förråden av uran.

I de senaste årens upptrappning och krig har USA tidigare krävt att Iran slutar att anrika uran helt och hållet. Iran har invänt att alla länder som har skrivit under icke-spridningsavtalet om kärnvapen har rätt att anrika uran för civila ändamål.

Enligt FN:s atomenergiorgan IAEA hade Iran innan tolvdagarskriget 2025 omkring 440 kilo uran anrikat till 60 procent. För kärnvapen krävs vanligtvis en anrikningsgrad på minst 90 procent.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingIrans president Masoud Pezeshkian blir förevisad apparater vid en utställning av Irans kärnteknik, i Teheran i april förra året. Bilden har distribuerats av Irans presidentkansli. Foto: Irans presidentkansli via AP/TT
Irans president Masoud Pezeshkian blir förevisad apparater vid en utställning av Irans kärnteknik, i Teheran i april förra året. Bilden har distribuerats av Irans presidentkansli. Foto: Irans presidentkansli via AP/TT
Utrikes

IAEA räknar med att besöka Iran

Martin Mederyd Hårdh/TT

USA och Iran ger olika besked om huruvida Iran har gått med på att låta inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA komma på besök. IAEA:s högsta chef utgår ifrån att inspektioner kommer att bli av.

– Jag kan förstå politiska uttalanden, de är en del av verkligheten, men det grundläggande jag vill påminna och uppmärksamma er om är att det finns en avsiktsförklaring som har undertecknats av bägge presidenter, säger IAEA:s generaldirektör, argentinaren Rafael Grossi, enligt AP.

Enligt honom gör avsiktsförklaringen klart vad som gäller. Som Grossi beskriver det står det uttryckligen att IAEA kommer att överse ”den aktivitet som kommer att utföras avseende anläggningar med kärnmaterial”.

Enligt Kazem Gharibabadi, biträdande utrikesminister i Iran, är det inte aktuellt i dagsläget. Han skriver i sociala medier att Grossi bad om ett möte i samband med helgens förhandlingar i Schweiz, men att det inte blev något sådant.

IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi. Bilden togs den 28 april. Foto: Yuki Iwamura/AP/TT

”Dessa frågor kommer att hanteras och avgöras endast inom ramen för ett slutgiltigt avtal och som ett resultat av praktiska åtgärder från den andra sidan att avsluta alla sanktioner samt andra åtaganden”, skriver Gharibabadi.

Utspel åt olika håll

Avsiktsförklaringen stakar ut en riktning för fortsatta förhandlingar om en fredslösning mellan USA och Iran. Men texten lämnar mycket förhandlingsutrymme i de stora frågorna och det står redan klart att parterna gör vitt skilda tolkningar av det som står.

Frågan om Irans kärnenergi kopplas direkt till USA:s löften om att häva de tyngande sanktionerna mot Iran. Länderna ska enas om en tidsplan där de två sakerna löses parallellt.

USA:s vice president JD Vance har sagt att Iran har lovat att låta IAEA:s inspektörer besöka landets kärnenergianläggningar – men det tillbakavisades tvärt av utrikesdepartementet i Teheran.

Kort därpå gick USA:s president Donald Trump ut i sociala medier och utropade att Iran visst har gått med på kärninspektioner ”på den allra högsta nivån” och för lång tid framöver – ”i evighet!!!”.

Hanteras på plats?

USA:s president har tidigare sagt att Iran inte ska få ha något uran över huvud taget, men i avsiktsförklaringen och förhandlingarna ställs inte längre så kategoriska krav.

I dokumentets punkt 8 av 14 står det att Irans höganrikade uran allra minst kommer att hanteras genom att materialet späds ut och ges en lägre halt ”på plats under IAEA:s översyn”.

– För att kunna göra det behöver vi, såklart, inspektera. Om det sker i övermorgon eller om en vecka eller om tio dagar är viktigt, men inte avgörande. Det här kommer att ske, säger Rafael Grossi.

JCPOA-avtalet

2015 ingicks kärnenergiavtalet JCPOA mellan Iran och ”P5+1” – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) plus Tyskland samt EU.

Iran skulle bara få anrika en viss mängd uran till en relativt låg renhetsgrad (3,67 procent), långt från den som krävs för kärnvapen, men tillräcklig för civila ändamål. Omkring 98 procent av Irans dåvarande uranlager fördes utomlands. Omvärlden skulle ges större insyn. I utbyte skulle sanktioner lyftas.

2018 beslutade USA:s president Donald Trump att lämna avtalet och införa strängare sanktioner. Iran svarade med att trappa upp anrikningen och förråden av uran.

I de senaste årens upptrappning och krig har USA tidigare krävt att Iran slutar att anrika uran helt och hållet. Iran har invänt att alla länder som har skrivit under icke-spridningsavtalet om kärnvapen har rätt att anrika uran för civila ändamål.

Enligt FN:s atomenergiorgan IAEA hade Iran innan tolvdagarskriget 2025 omkring 440 kilo uran anrikat till 60 procent. För kärnvapen krävs vanligtvis en anrikningsgrad på minst 90 procent.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026