Liberalerna lovar att införa ett maxtak på 20 elever per skolklass nästa mandatperiod. Förutsatt att partiet kommer in i riksdagen.

– Det är kört för Moderaterna om Liberalerna inte kommer in, säger partiledaren Simona Mohamsson.

Tidöpartierna har det kämpigt. I den senaste opinionsmätningen från SVT/Verian är underläget tio procentenheter mot oppositionen. Och Liberalerna landar på 1,9 procent.

– De här opinionsmätningarna är ögonblicksbilder. Jag vet att Liberalerna är bra på att spurta, säger Mohamsson.

Men hon är orolig – över att Sverige ska vakna upp efter valdagen den 13 september till ”den mest vänsterlutande regeringen vi någonsin haft”. Historiskt sett har stödröster hjälpt L över riksdagsspärren, i årets val är det mer osäkert med tanke på hur lågt partiet ligger. Statsvetare pekar på att partier behöver ligga runt 3,5 procent för att kunna räddas.

Prioriterar skolan

Simona Mohamsson förväntar sig ingen draghjälp från de tre andra partiledarna i Tidösamarbetet, var och en kämpar för att stärka sitt eget parti, men hon målar en bild av vad som väntar om L åker ur.

– Utan oss blir det inte ett blågult samarbete. Utan oss så är inte Ulf Kristersson statsminister, säger hon.

– Det är också kört för vår sida av politiken att kunna ha regeringsmakten både kommande mandatperiod och under väldigt, väldigt lång tid framöver. Vi kommer att se ett socialdemokratiskt och socialistiskt styre under överskådlig framtid. Det oroar mig.

Liberalernas valmanifest innehåller 99 punkter med fokus på skola och ekonomi. Bland annat ett maxtak på 20 elever per klass, med start i lågstadiet. Det är L:s prioriterade fråga i valrörelsen och den som Mohamsson kommer slåss hårdast för i en ny regering.

– Jag kommer alltid att prioritera skolan.

L och Sverigedemokraterna har också kommit överens om fasa ut vinstintresset ur skolan nästa mandatperiod. L-ledaren säger att riksdagen ska ta ett beslut om detta de kommande fyra åren. Aktiebolagen ska bort ur skolväsendet, är hennes bild.

– Min förhoppning är att vi har ett tydligt system där friskolor fortsätter finnas men det är väldigt tydligt att de inte får ta ut vinst. Då tycker jag att vi kan titta på exempelvis en stiftelseform men med full insyn.

Hål i finansieringen

L lovar också 5 000 kronor mer i månaden för barnfamiljer nästa mandatperiod, men exakt hur man ska nå dit är oklart. Då räknar partiet in ett nytt jobbskatteavdrag, ett barnavdrag på 10 000 kronor per barn och utökat rut-avdrag för barnpassning och städning.

Har de här familjerna det så dåligt ekonomiskt ställt menar ni?

– Ja, delvis. Men för mig handlar sänkt skatt om att öka friheten i människors vardag. Människor som jobbar och sliter hårt ska få mer kvar i plånboken, säger hon.

L:s valmanifest innehåller också andra kostsamma förslag, som halverad statlig inkomstskatt på sikt, vilket skulle kosta 30 miljarder kronor, höjda lärarlöner och högre skattefri gräns i ISK. Hur allt ska finansieras är oklart, men delvis genom ökad tillväxt.

– Jag ser det som en investering. Vi vet att avskaffandet av andra skatter, som värnskatten, betalar sig själva i att människor faktiskt jobbar mer.