loadingMaskrosor bidrar mer till naturen än man tidigare trott enligt forskning. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Maskrosor bidrar mer till naturen än man tidigare trott enligt forskning. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes

Hatat ogräs älskas av 200 insektsarter

Linn Lindblom Pääjärvi och Moa Persson/TT

De sticker i ögonen på villaägare – men maskrosor är inte bara envisa, de är även livsviktiga. Som en av vårens första blommor kickstartar de pollensäsongen och bjuder bin och andra insekter på en tidig vårbuffé.

Just nu blommar maskrosorna för fullt på många håll i landet och enligt forskning från Stockholms universitet påverkar blomman naturen mer än vad man tidigare trott.

Maskrosen, som av många människor mest ses som ett störande ogräs, är till gagn för över 200 insektsarter, enligt växtbiologen Yannick Woudstra.

Den tål också frost, vägsalt och temperaturväxlingar – och blommar tidigt, så att andra växter får chansen att ta vid.

Trivs i städer

Städerna, med sina mildare vintrar och varmare klimat, passar maskrosen perfekt.

– Jag kallar maskrosen för kungen av den urbana djungeln. Den är en pionjär i urbana miljöer och banar väg för andra växter och insekter, säger Yannick Woudstra.

Det räcker med en liten spricka i asfalten för att en maskros ska få en lång så kallad pålrot som kan komma åt vatten och näring i jorden under väglaget. Dessutom trivs den nästan varsomhelst, såsom vid trottoarspringor, vägkanter och grus.

Genom att växa lågt undviker blomman dessutom att skadas av fotgängare och gräsklippning. Den är med andra ord väldigt livskraftig – och svår att bli av med, vilket Yannick Woudstra tror bidrar till dess impopularitet.

Går att äta

Historiskt har maskrosen tjänat medicinska syften. Eftersom den har vätskedrivande egenskaper har gravida kvinnor blivit hjälpta av att tugga på maskrosblad för att bli av med överflödig vätska – helt enkelt genom att kissa mer.

– På franska kallas maskrosen för pissenlit, vilket betyder ungefär att kissa i sängen. De som åt maskroslöven kissade antagligen på sig under natten, det är kanske därför den fått det namnet, säger Yannick Woudstra.

För den nyfikna går det även om man vill att äta maskrosbladen – den har en hög halt av vitamin c, en syrlig smak och brukar ätas i sallader.

– Men för säkerhets skull ska man inte äta maskrosor som växer nära en väg, eftersom de kan vara förorenade.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingMaskrosor bidrar mer till naturen än man tidigare trott enligt forskning. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Maskrosor bidrar mer till naturen än man tidigare trott enligt forskning. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes

Hatat ogräs älskas av 200 insektsarter

Linn Lindblom Pääjärvi och Moa Persson/TT

De sticker i ögonen på villaägare – men maskrosor är inte bara envisa, de är även livsviktiga. Som en av vårens första blommor kickstartar de pollensäsongen och bjuder bin och andra insekter på en tidig vårbuffé.

Just nu blommar maskrosorna för fullt på många håll i landet och enligt forskning från Stockholms universitet påverkar blomman naturen mer än vad man tidigare trott.

Maskrosen, som av många människor mest ses som ett störande ogräs, är till gagn för över 200 insektsarter, enligt växtbiologen Yannick Woudstra.

Den tål också frost, vägsalt och temperaturväxlingar – och blommar tidigt, så att andra växter får chansen att ta vid.

Trivs i städer

Städerna, med sina mildare vintrar och varmare klimat, passar maskrosen perfekt.

– Jag kallar maskrosen för kungen av den urbana djungeln. Den är en pionjär i urbana miljöer och banar väg för andra växter och insekter, säger Yannick Woudstra.

Det räcker med en liten spricka i asfalten för att en maskros ska få en lång så kallad pålrot som kan komma åt vatten och näring i jorden under väglaget. Dessutom trivs den nästan varsomhelst, såsom vid trottoarspringor, vägkanter och grus.

Genom att växa lågt undviker blomman dessutom att skadas av fotgängare och gräsklippning. Den är med andra ord väldigt livskraftig – och svår att bli av med, vilket Yannick Woudstra tror bidrar till dess impopularitet.

Går att äta

Historiskt har maskrosen tjänat medicinska syften. Eftersom den har vätskedrivande egenskaper har gravida kvinnor blivit hjälpta av att tugga på maskrosblad för att bli av med överflödig vätska – helt enkelt genom att kissa mer.

– På franska kallas maskrosen för pissenlit, vilket betyder ungefär att kissa i sängen. De som åt maskroslöven kissade antagligen på sig under natten, det är kanske därför den fått det namnet, säger Yannick Woudstra.

För den nyfikna går det även om man vill att äta maskrosbladen – den har en hög halt av vitamin c, en syrlig smak och brukar ätas i sallader.

– Men för säkerhets skull ska man inte äta maskrosor som växer nära en väg, eftersom de kan vara förorenade.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025