De senaste veckorna har Trumps hantering av Epsteinlistan väckt kritik från hans egna. Det har fått vissa av dem att ifrågasätta hans fingertoppskänsla och aktualiserar frågan om även han till slut har drabbats av ”bubbeleffekten”, skriver USA-analytikern Anders W. Edwardsson.
Donald Trumps första halvår i Vita huset har präglats av flera framgångar. Handelsavtal, budgetförhandlingar, besparingspaket och militära operationer som bombningarna av Iran har gått hans väg. Men den så kallade Epsteinlistan har de senaste veckorna skapat frågetecken kring hans ledarskap även från de egna leden. För första gången har Trump fått skarp kritik från sin egen Maga-rörelse, en lojal väljarbas känd för sin konservativa anti-etablissemangshållning. Denna kontrovers belyser även en historisk problematik som påverkat många presidenter: ”bubbeleffekten”. Men låt oss ta det från början.
Jeffrey Epstein, en finansman och sexbrottsling, har länge varit en ökänd figur som väckt starka känslor. Han dömdes första gången 2008 för att ha köpt sex av en minderårig och åtalades 2019 på nytt för sexhandel, men dog i sin cell. Den officiella förklaringen blev att han begått självmord, men konspirationsteorier om att han egentligen mördades började genast florera. I centrum för dessa teorier har den så kallade Epsteinlistan stått – en förmodad lista med namn på rika och inflytelserika personer som Epstein ska ha försett med minderåriga prostituerade. Namn som prins Andrew och Bill Clinton har nämnts i samband med spekulationerna och många har krävt att listan offentliggörs i sin helhet.
