Från en enkel bakgrund på Nargö i Estland och med bara en hand blev Bernhard Schmidt världens främsta linsslipare. I 50-årsåldern uppfann han det finurliga teleskop som kunde avbilda stjärnhimlen i vidvinkel, en uppfinning som efter uppfinnarens död kom att revolutionera astronomin.
Kring förra sekelskiftet var astronomi ett glödhett forskningsfält. Vår moderna bild av universum började ta form. I kapplöpningen om att observera allt fler avlägsna och ljussvaga himmelsobjekt byggdes allt större teleskop, både refraktorteleskop med linser och reflektorteleskop med speglar. De gigantiska konstruktionerna blev allt mer instabila. De gav också optiska avbildningsfel som kraftigt begränsade synfältet.
– Det var som att studera rymden genom ett nyckelhål, skriver vetenskapshistorikern Gustav Holmberg, som är en av författarna till den nya biografin ”Bernhard Schmidt – uppfinnaren från Nargö”.














