De flesta av oss har nog inte hört talas om att det finns en gammal svensk by i Ukraina från 1782. Genom historien har byn genomlidit epidemier, svält, brand, röveri, krig, revolution och kommunism. I dag har den till stora delar skjutits sönder av ryska styrkor från andra sidan Dnjepr.
Gutasagan” berättar att svenskar utvandrade till Dagö utanför Estlands kust omkring 1030, men det äldsta beviset för att svenskar vistats på ön går tillbaka till 1470. Det anses dock att svenskarna sannolikt etablerade sig på Dagö redan under perioden 1250–1450. På 1300-talet blev Dagö kristnat (romersk-katolskt) och ön tillhörde då till hälften Tyska orden och till hälften biskopen av Ösel. För svenskarnas del var Tyska orden av stor betydelse. År 1470 utfärdade orden nämligen ett aktstycke som lovade ”evig befrielse från all livegenskap”, ett dokument som för svenskarnas del skulle komma att få stor betydelse. Biskopen lämnade över sina 50 procent av ön till Tyska orden redan 1436. År 1563 erövrade Sverige Dagö, som då redan hade börjat bli protestantiskt genom en tysk luthersk reformationsiver som kom till ön främst från Reval (Tallinn).
År 1620 arrenderade Gustav II Adolf ut Dagö och fyra år senare sålde han ön till Jakob de la Gardie, vars ätt innehade ön fram till det att Sverige förlorade mot Ryssland i slaget vid Poltava 1709. Året därpå övertog, i praktiken, det ryska imperiet området då ön samtidigt härjades av pesten. (Formellt tillföll ön Ryssland vid freden i Nystad 1721.)













