Försvarsmakten bedömer att det ryska militära hotet kommer att öka till 2030 och pekar ut viktiga nya försvarssatsningar. Det handlar bland annat om långdistansrobotar, mer luftvärn och spionsatelliter.
Försvarsbudgeten ska växa från 148 miljarder i år till över 200 miljarder 2030. Försvarsmakten har nu lämnat in sina övervägande till regeringen om vad pengarna bör användas till för att nå upp till Natos krav och för att möta ett ökande hot.
Där står att Rysslands förmåga att påverka eller hota Sverige genom hybridkrigföring och ekonomiska påtryckningar bedöms öka, liksom det ryska konventionella militära hotet fram till år 2030.
– Vi ser en risk för att Ryssland fortsätter sin tillväxt oavsett utvecklingen i Ukraina, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben.
– Det kan innebär allt från att öka antalet markförband vid den rysk-baltiska gränsen, till starkare långräckviddig förmåga och till att stärka den ryska flottan i Norra ishavet.
Inne i Ryssland
Försvarsmakten pekar på hur Sveriges försvar måste stärkas jämfört med nuvarande försvarsbeslut från 2024. Till exempel förmågan att kunna slå till mot mål inne i Ryssland.
– Vi behöver öka vår långräckviddiga förmåga till bekämpning på djupet. Både för offensiva delar i vårt försvar och för avskräckning, säger Edström.
Det handlar bland annat om långdistansrobotar med en räckvidd på upp till 200 mil.
Sverige behöver även öka förmågan att slåss i Finland och Baltikum, till exempel genom att bli bättre på drönarkrigföring och att bygga upp större lager av ammunition.
Kontrollera Östersjön
Nato kräver även att Sverige i slutet av 2030 ska kunna leda och genomföra multidomäna operationer nationellt och tillsammans med Natoallierade, det vill säga att få mark-, luft-, och sjöstridskrafter att samverka. Det är viktigt inte minst för att Nato ska kunna kontrollera Östersjön.
För det behövs både förstärkta ledningsstödssystem och nya system för underrättelseinhämtning, som luftburna Globaleye och egna satelliter.
– Vi måste kunna ha en lägesbild och kunna underrättelseinhämta, sekundoperativt ibland, alltifrån bortom Uralbergen till ut i Atlanten och söder om Medelhavet, säger Edström.
För att skydda baser, infrastruktur och transporter på svensk mark behövs mer luftvärn och utökad förmåga hos stridsflyget.
Här spelar Natos integrerade luft- och robotförsvar en viktig roll och även till det behöver Sverige bidra mer.
– Det behövs ett starkt luft- och robotförsvar som försvarar oss i flera olika lager, mot alltifrån långräckviddiga ballistiska robotar till små flygande drönare, säger Edström.
