loading
Vetenskap

Forntida teknologi: Bagdadbatterier förlorade för alltid?

Kat Piper och Jason Wyatt, Epoch Times Australien

På Bagdads nationalmuseum i Irak finns några av världens finaste skatter. Vissa dateras till före början av den dokumenterade civilisationen. Under det kaos som rådde i krigets Irak 2003 plundrades nationalmuseet. De tragiska förlusterna innefattar mer än bara ovärderliga vaser, sigill och statyer. Innan kriget började rapporterade BBC om museets 2000 år gamla ovanliga artefakter vilka är kända som ”Bagdadbatterierna”.

Bagdadbatterierna består av 13 cm långa krukor av lergods. Ett av dem upptäcktes av den tyske arkeologen Wilhelm Konig 1938. Upp till ett dussin krukor sägs ha upptäckts hittills. Krukornas funktion har varit föremål för mycket debatt, eftersom det inte finns någon dokumentation kring dem.

Krukorna innehåller en vertikal cylinder gjord av bladkoppar och en järnstav. Ändarna på bladkopparn löddes ihop för att skapa en cylinder. Man använde en lödmetall bestående av 60 procent silver och 40 procent bly, liknande det som används inom elektroniken idag. Toppen av krukan och båda ändarna på cylindern förseglades med asfalt. Järnstaven hölls på plats i mitten av cylindern med hjälp av asfalten.

Konig upptäckte att järnstaven korroderade, som om den hade etsats med syra. Olika metaller som järn och koppar bildar ett elektrokemiskt par när de sänks ner i en elektrolyt, såsom en syra, och skapar elektricitet. Konig drog slutsatsen att krukorna kan ha fyllts med en elektrolyt, och antydde att de kan ha använts för att förgylla silver med guld – en process som idag kallas för galvanisering.

Efter andra världskriget gjorde många arkeologer kopior av batterierna och somliga försökte galvanisera med dem. Olika försök med grapefruktjuice, vinäger och moderna elektrolyter producerade omkring 0,8-2 volt, ungefär som dagens zink-/kolbatterier. Med seriekoppling kan batterierna skapa högre spänning, men inga kablar har funnits tillsammans med batterierna.

Ett annat förslag på användning för batterierna är inom medicinen. Man vet att de antika grekerna och romarna använde elektriska ålar för att behandla gikt, så forskarna har lagt fram teorin att batterierna kan ha använts med liknande syfte. Batterierna kan också ha använts för att elektrifiera akupunkturnålar på samma sätt som akupunktörer gör idag. Akupunktur användes i det forntida Kina men det är okänt huruvida det användes i det forntida Irak.

Batteriernas ålder är också omdiskuterad. Krukorna sägs ha upptäckts vid en arkeologisk utgrävning i Khujut Rabu strax utanför Bagdad, som var en parthiansk bosättning runt år 200 f Kr Experter från British Museum säger emellertid att krukorna är i sassaniansk stil, mellan år 225 och 640 f Kr Parthianerna var kända som krigare och inte för sina vetenskapliga prestationer, men teknologin kan ha vidarebefordrats från deras förfäder. Oavsett den exakta åldern är batterierna betydligt äldre än de första moderna batterierna som uppfanns av Alessandro Volta år 1800.

Många vetenskapsmän är dock skeptiska till att det skulle vara batterier och anger ett antal problem avseende designen samt likheter med krukor för bevarande av skriftrullar som funnits nära Seleucia vid Tigris. Men möjligheten att de skulle vara batterier är inte otrolig. Teknologin är definitivt inte hightech och de tillverkades med material som fanns tillgängliga vid den tidpunkten. Att förstå hur någonting fungerar är heller inte nödvändigt för att kunna använda det.

Vem vet vilka andra mysterier som finns gömda i museernas källare? Låt oss hoppas att Bagdadbatterierna och de många andra skatterna återfinns välbehållna.

http://www.theepochtimes.com/news/6-2-26/38508.html

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Vetenskap

Forntida teknologi: Bagdadbatterier förlorade för alltid?

Kat Piper och Jason Wyatt, Epoch Times Australien

På Bagdads nationalmuseum i Irak finns några av världens finaste skatter. Vissa dateras till före början av den dokumenterade civilisationen. Under det kaos som rådde i krigets Irak 2003 plundrades nationalmuseet. De tragiska förlusterna innefattar mer än bara ovärderliga vaser, sigill och statyer. Innan kriget började rapporterade BBC om museets 2000 år gamla ovanliga artefakter vilka är kända som ”Bagdadbatterierna”.

Bagdadbatterierna består av 13 cm långa krukor av lergods. Ett av dem upptäcktes av den tyske arkeologen Wilhelm Konig 1938. Upp till ett dussin krukor sägs ha upptäckts hittills. Krukornas funktion har varit föremål för mycket debatt, eftersom det inte finns någon dokumentation kring dem.

Krukorna innehåller en vertikal cylinder gjord av bladkoppar och en järnstav. Ändarna på bladkopparn löddes ihop för att skapa en cylinder. Man använde en lödmetall bestående av 60 procent silver och 40 procent bly, liknande det som används inom elektroniken idag. Toppen av krukan och båda ändarna på cylindern förseglades med asfalt. Järnstaven hölls på plats i mitten av cylindern med hjälp av asfalten.

Konig upptäckte att järnstaven korroderade, som om den hade etsats med syra. Olika metaller som järn och koppar bildar ett elektrokemiskt par när de sänks ner i en elektrolyt, såsom en syra, och skapar elektricitet. Konig drog slutsatsen att krukorna kan ha fyllts med en elektrolyt, och antydde att de kan ha använts för att förgylla silver med guld – en process som idag kallas för galvanisering.

Efter andra världskriget gjorde många arkeologer kopior av batterierna och somliga försökte galvanisera med dem. Olika försök med grapefruktjuice, vinäger och moderna elektrolyter producerade omkring 0,8-2 volt, ungefär som dagens zink-/kolbatterier. Med seriekoppling kan batterierna skapa högre spänning, men inga kablar har funnits tillsammans med batterierna.

Ett annat förslag på användning för batterierna är inom medicinen. Man vet att de antika grekerna och romarna använde elektriska ålar för att behandla gikt, så forskarna har lagt fram teorin att batterierna kan ha använts med liknande syfte. Batterierna kan också ha använts för att elektrifiera akupunkturnålar på samma sätt som akupunktörer gör idag. Akupunktur användes i det forntida Kina men det är okänt huruvida det användes i det forntida Irak.

Batteriernas ålder är också omdiskuterad. Krukorna sägs ha upptäckts vid en arkeologisk utgrävning i Khujut Rabu strax utanför Bagdad, som var en parthiansk bosättning runt år 200 f Kr Experter från British Museum säger emellertid att krukorna är i sassaniansk stil, mellan år 225 och 640 f Kr Parthianerna var kända som krigare och inte för sina vetenskapliga prestationer, men teknologin kan ha vidarebefordrats från deras förfäder. Oavsett den exakta åldern är batterierna betydligt äldre än de första moderna batterierna som uppfanns av Alessandro Volta år 1800.

Många vetenskapsmän är dock skeptiska till att det skulle vara batterier och anger ett antal problem avseende designen samt likheter med krukor för bevarande av skriftrullar som funnits nära Seleucia vid Tigris. Men möjligheten att de skulle vara batterier är inte otrolig. Teknologin är definitivt inte hightech och de tillverkades med material som fanns tillgängliga vid den tidpunkten. Att förstå hur någonting fungerar är heller inte nödvändigt för att kunna använda det.

Vem vet vilka andra mysterier som finns gömda i museernas källare? Låt oss hoppas att Bagdadbatterierna och de många andra skatterna återfinns välbehållna.

http://www.theepochtimes.com/news/6-2-26/38508.html

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024