USA:s ingripande i Venezuela, där Nicolás Maduro greps och fördes till USA för att ställas inför rätta, har utlöst en global diskussion om folkrättens räckvidd. Frågan är inte bara juridisk utan principiell. Vad händer när en ordning som skapades för att skydda stater i praktiken skyddar makt mot människor?
Folkrätten vilar på två sammanlänkade principer: staters suveränitet och förbudet mot våldsanvändning, kodifierade i FN-stadgans artikel 2(4). Dessa principer har historiska rötter i den ordning som växte fram efter de europeiska religionskrigen, där stabilitet sattes före rättvisa.
Den filosofiska motsvarigheten finner vi hos Thomas Hobbes. I ”Leviathan” framträder staten som den absoluta suveränen, vars legitimitet grundas i dess förmåga att skydda medborgarna från våld och anarki. Hellre en hård makt än kaos. Hobbes försvar av suveräniteten är kompromisslöst – när den löses upp återstår allas krig mot alla.










