loadingKroppsvisitation av barn under 15 år får i dag normalt bara göras vid misstanke om vapen eller större mängder narkotika. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
Kroppsvisitation av barn under 15 år får i dag normalt bara göras vid misstanke om vapen eller större mängder narkotika. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
Inrikes

Fler barn ska kunna kroppsvisiteras

Anja Haglund/TT

Barn under 15 år ska kunna bli kroppsvisiterade och få sitt hem genomsökt efter stöldgods och narkotika i fler fall än i dag. Misstänkta under 18 år ska också kunna sitta häktade i fem månader i stället för dagens tre.

Det vill regeringen, som nu lägger fram flera förslag på lagändringar som rör barn och unga som misstänks för brott.

I dag har polisen begränsade möjligheter att göra kroppsvisitationer samt husrannsakan hemma hos barn som inte är straffmyndiga, eftersom det krävs särskilda skäl. I praktiken innebär det att polisen oftast bara får ingripa vid misstanke om allvarligare brott.

Stulen mobil

Polisen har till exempel pekat på att man kan vara förhindrad att göra en husrannsakan hos en 14-åring som påträffas med narkotika även om man misstänker att det finns mer i hemmet. Inte heller får man göra en kroppsvisitation av en 13-åring som misstänks ha stulit en mobiltelefon i syfte att söka efter mobilen.

Regeringen föreslår nu att kravet på särskilda skäl vid husrannsakan och kroppsvisitation av barn under 15 år tas bort. På så sätt ska polisen enklare kunna säkra bevisning i form av till exempel stöldgods eller narkotika hos barnen.

”Med de här förslagen både stärker vi möjligheterna att utreda brott som begås av barn, och skyddar barn från att dras in i kriminalitet”, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en kommentar.

De möjligheter polisen redan i dag har att kroppsvisitera eller göra husrannsakan hos barn under 15 år - om de misstänks ha vapen, sprängmedel eller större mängder narkotika - påverkas inte.

Häkta längre

Regeringen föreslår också att tiden som en misstänkt under 18 år ska kunna sitta häktad förlängs från tre månader till fem månader. Detta eftersom utredningarna, i takt med att allt fler unga begår gängdåd, uppges ha blivit mer komplexa och tidskrävande.

Brottsförebyggande rådet har dock varnat för att det finns en risk att utredningar bedrivs mindre effektivt om tidsgränsen förlängs, och bland andra Unicef har pekat på att Sverige redan tidigare fått kritik av FN för långa häktningstider.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år. Det är samtidigt som straffmyndighetsåldern för grova brott kan sänkas till 13 år, enligt regeringens förslag.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingKroppsvisitation av barn under 15 år får i dag normalt bara göras vid misstanke om vapen eller större mängder narkotika. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
Kroppsvisitation av barn under 15 år får i dag normalt bara göras vid misstanke om vapen eller större mängder narkotika. Arkivbild. Foto: Helena Landstedt/TT
Inrikes

Fler barn ska kunna kroppsvisiteras

Anja Haglund/TT

Barn under 15 år ska kunna bli kroppsvisiterade och få sitt hem genomsökt efter stöldgods och narkotika i fler fall än i dag. Misstänkta under 18 år ska också kunna sitta häktade i fem månader i stället för dagens tre.

Det vill regeringen, som nu lägger fram flera förslag på lagändringar som rör barn och unga som misstänks för brott.

I dag har polisen begränsade möjligheter att göra kroppsvisitationer samt husrannsakan hemma hos barn som inte är straffmyndiga, eftersom det krävs särskilda skäl. I praktiken innebär det att polisen oftast bara får ingripa vid misstanke om allvarligare brott.

Stulen mobil

Polisen har till exempel pekat på att man kan vara förhindrad att göra en husrannsakan hos en 14-åring som påträffas med narkotika även om man misstänker att det finns mer i hemmet. Inte heller får man göra en kroppsvisitation av en 13-åring som misstänks ha stulit en mobiltelefon i syfte att söka efter mobilen.

Regeringen föreslår nu att kravet på särskilda skäl vid husrannsakan och kroppsvisitation av barn under 15 år tas bort. På så sätt ska polisen enklare kunna säkra bevisning i form av till exempel stöldgods eller narkotika hos barnen.

”Med de här förslagen både stärker vi möjligheterna att utreda brott som begås av barn, och skyddar barn från att dras in i kriminalitet”, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en kommentar.

De möjligheter polisen redan i dag har att kroppsvisitera eller göra husrannsakan hos barn under 15 år - om de misstänks ha vapen, sprängmedel eller större mängder narkotika - påverkas inte.

Häkta längre

Regeringen föreslår också att tiden som en misstänkt under 18 år ska kunna sitta häktad förlängs från tre månader till fem månader. Detta eftersom utredningarna, i takt med att allt fler unga begår gängdåd, uppges ha blivit mer komplexa och tidskrävande.

Brottsförebyggande rådet har dock varnat för att det finns en risk att utredningar bedrivs mindre effektivt om tidsgränsen förlängs, och bland andra Unicef har pekat på att Sverige redan tidigare fått kritik av FN för långa häktningstider.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år. Det är samtidigt som straffmyndighetsåldern för grova brott kan sänkas till 13 år, enligt regeringens förslag.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026