loadingIAEA-chefen Rafael Grossi på besök hos kärnenergimyndigheten i Teheran den 17 april i år, på en bild som har distribuerats av den iranska myndigheten. Foto: Irans atomenergimyndighet via AP/TT
IAEA-chefen Rafael Grossi på besök hos kärnenergimyndigheten i Teheran den 17 april i år, på en bild som har distribuerats av den iranska myndigheten. Foto: Irans atomenergimyndighet via AP/TT

Få steg till iransk atombomb

Martin Mederyd Hårdh/TT

Israel anfaller Iran med hänvisning till ett överhängande kärnvapenhot. Iran bedöms ha stora möjligheter att bygga en atombomb.

”Den betydande ökningen i produktion och ansamling av höganrikat uran av Iran, den enda icke-kärnvapenmakten som producerar sådant kärnmaterial, är starkt oroande”, rapporterade FN:s atomenergiorgan IAEA i slutet av maj.

Enligt rapporten har den islamiska republiken samlat på sig mer än 400 kilo uran med en anrikningsgrad på upp till 60 procent. Då uppges endast mindre tekniska steg återstå för att det ska bli rent nog för att användas i vapen.

Den mängden höganrikat uran vore tillräckligt för nio-tio atombomber, men det behövs också en detonator och något att avfyra en bomb med.

Centrifuger i långa rader vid kärnenergianläggningen Natanz, drygt 30 mil utanför Teheran. Bilden är tagen ur sekvenser i iransk stats-tv från 2021. Foto: IRIB via AP/TT

Varken FN:s observatörer, analytiker eller underrättelsetjänster i västländer säger sig ha sett något som tyder på att det pågår ett större, militärt atomprogram i det fördolda i Iran.

Förhandlat med USA

I april inledde USA och Iran, på USA:s initiativ, indirekta förhandlingar om ett nytt kärnenergiavtal. Det skulle ersätta det avtal som ingicks 2015 och sedan sprack när USA drog sig ur under Donald Trumps första mandatperiod. IAEA-chefen Rafael Grossi fick i det skedet frågan hur lång tid det skulle ta för Iran att ta fram ett kärnvapen och svarade att det skulle handla ”om månader, inte år”.

Samtalen om ett nytt avtal gick dock i stå och Trump varnade att en ”enorm konflikt” riskerade att bryta ut som följd.

En satellitbild på Irans kärnenergianläggning i Isfahan visar flera byggnader som förstörts i israeliska anfall. Bilden togs av bolaget Maxar Technologies i lördags. Foto: Maxar Technologies via AP/TT

I torsdags i förra veckan gick IAEA ut och slog fast att Iran för första gången på 20 år inte följer sina åtaganden enligt icke-spridningsavtalet. Som svar gav Iran besked om att en tredje kärnenergianläggning skulle tas i bruk, med mer moderna centrifuger.

Dagen efter gick Israel till storskaligt anfall, vilket har motiverats som självförsvar inför ett ”existentiellt” och nära förestående atomvapenhot. Svårverifierade israeliska uppgifter gör gällande att Iran gjort ”konkreta framsteg” med vapenkomponenter och genomfört olika tester.

Källor: Flera år bort

Iran har trappat upp anrikningen av uran sedan det tidigare kärnenergiavtalet föll, men insisterar på att programmet är helt civilt. Ju längre anrikningen har fortskridit desto större har dock frågetecknen blivit, eftersom uran av så hög renhetsgrad inte behövs för några civila ändamål.

Fyra amerikanska underrättelsekällor säger till CNN att de inte delar Israels bild av att Iran är nära att utgöra ett atomhot. De bedömer att landet behöver upp emot tre år till om de vill tillverka – och också kunna använda – ett kärnvapen.

Israel har skadat Irans kärnenergiprogram och anläggningar under den senaste veckan, men internationella experter bedömer inte att det orsakats några avgörande skador. Om det skulle vara så att Iran vill ta fram ett atomvapen så bedöms en sådan plan nu ha sinkats med upp emot ett år.

Kärnenergiavtalet

2015 slöts kärnenergiavtalet JCPOA mellan Iran och "P5+1" – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Avtalet syftade till att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det skulle ge en större insyn i landets atomenergiprogram, vilket också skulle bantas och begränsas rejält.

Anrikningen av uran skulle begränsas till en renhetsgrad på knappt fyra procent – långt under de 90 procent som krävs för att kunna användas i ett kärnvapen. I utbyte lyftes internationella sanktioner mot Iran.

2018 beslutade USA:s president Donald Trump att lämna avtalet och återinföra tuffa sanktioner, som också omfattade alla som handlar med Iran.

Iran gjorde därefter avsteg från avtalet och började trappa upp anrikningen av uran. Landet har i dag långt mer uran med långt högre renhetsgrad än vad JCPOA tillät.

(TT)

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingIAEA-chefen Rafael Grossi på besök hos kärnenergimyndigheten i Teheran den 17 april i år, på en bild som har distribuerats av den iranska myndigheten. Foto: Irans atomenergimyndighet via AP/TT
IAEA-chefen Rafael Grossi på besök hos kärnenergimyndigheten i Teheran den 17 april i år, på en bild som har distribuerats av den iranska myndigheten. Foto: Irans atomenergimyndighet via AP/TT

Få steg till iransk atombomb

Martin Mederyd Hårdh/TT

Israel anfaller Iran med hänvisning till ett överhängande kärnvapenhot. Iran bedöms ha stora möjligheter att bygga en atombomb.

”Den betydande ökningen i produktion och ansamling av höganrikat uran av Iran, den enda icke-kärnvapenmakten som producerar sådant kärnmaterial, är starkt oroande”, rapporterade FN:s atomenergiorgan IAEA i slutet av maj.

Enligt rapporten har den islamiska republiken samlat på sig mer än 400 kilo uran med en anrikningsgrad på upp till 60 procent. Då uppges endast mindre tekniska steg återstå för att det ska bli rent nog för att användas i vapen.

Den mängden höganrikat uran vore tillräckligt för nio-tio atombomber, men det behövs också en detonator och något att avfyra en bomb med.

Centrifuger i långa rader vid kärnenergianläggningen Natanz, drygt 30 mil utanför Teheran. Bilden är tagen ur sekvenser i iransk stats-tv från 2021. Foto: IRIB via AP/TT

Varken FN:s observatörer, analytiker eller underrättelsetjänster i västländer säger sig ha sett något som tyder på att det pågår ett större, militärt atomprogram i det fördolda i Iran.

Förhandlat med USA

I april inledde USA och Iran, på USA:s initiativ, indirekta förhandlingar om ett nytt kärnenergiavtal. Det skulle ersätta det avtal som ingicks 2015 och sedan sprack när USA drog sig ur under Donald Trumps första mandatperiod. IAEA-chefen Rafael Grossi fick i det skedet frågan hur lång tid det skulle ta för Iran att ta fram ett kärnvapen och svarade att det skulle handla ”om månader, inte år”.

Samtalen om ett nytt avtal gick dock i stå och Trump varnade att en ”enorm konflikt” riskerade att bryta ut som följd.

En satellitbild på Irans kärnenergianläggning i Isfahan visar flera byggnader som förstörts i israeliska anfall. Bilden togs av bolaget Maxar Technologies i lördags. Foto: Maxar Technologies via AP/TT

I torsdags i förra veckan gick IAEA ut och slog fast att Iran för första gången på 20 år inte följer sina åtaganden enligt icke-spridningsavtalet. Som svar gav Iran besked om att en tredje kärnenergianläggning skulle tas i bruk, med mer moderna centrifuger.

Dagen efter gick Israel till storskaligt anfall, vilket har motiverats som självförsvar inför ett ”existentiellt” och nära förestående atomvapenhot. Svårverifierade israeliska uppgifter gör gällande att Iran gjort ”konkreta framsteg” med vapenkomponenter och genomfört olika tester.

Källor: Flera år bort

Iran har trappat upp anrikningen av uran sedan det tidigare kärnenergiavtalet föll, men insisterar på att programmet är helt civilt. Ju längre anrikningen har fortskridit desto större har dock frågetecknen blivit, eftersom uran av så hög renhetsgrad inte behövs för några civila ändamål.

Fyra amerikanska underrättelsekällor säger till CNN att de inte delar Israels bild av att Iran är nära att utgöra ett atomhot. De bedömer att landet behöver upp emot tre år till om de vill tillverka – och också kunna använda – ett kärnvapen.

Israel har skadat Irans kärnenergiprogram och anläggningar under den senaste veckan, men internationella experter bedömer inte att det orsakats några avgörande skador. Om det skulle vara så att Iran vill ta fram ett atomvapen så bedöms en sådan plan nu ha sinkats med upp emot ett år.

Kärnenergiavtalet

2015 slöts kärnenergiavtalet JCPOA mellan Iran och "P5+1" – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Avtalet syftade till att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det skulle ge en större insyn i landets atomenergiprogram, vilket också skulle bantas och begränsas rejält.

Anrikningen av uran skulle begränsas till en renhetsgrad på knappt fyra procent – långt under de 90 procent som krävs för att kunna användas i ett kärnvapen. I utbyte lyftes internationella sanktioner mot Iran.

2018 beslutade USA:s president Donald Trump att lämna avtalet och återinföra tuffa sanktioner, som också omfattade alla som handlar med Iran.

Iran gjorde därefter avsteg från avtalet och började trappa upp anrikningen av uran. Landet har i dag långt mer uran med långt högre renhetsgrad än vad JCPOA tillät.

(TT)

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025