Amerikanska soldater har dödats och Iran har attackerat USA:s baser på flera håll i Mellanöstern. Men att Nato – och därmed Sverige – skulle involveras i det krig som startades av USA och Israel är ytterst osannolikt, enligt Mike Winnerstig vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Jag tror att sannolikheten för att något skulle dra in Nato i detta, som det ser ut nu, är väldigt liten, säger han.

Sedan attackerna mot Iran inleddes under lördagen har våldsamheterna fortsatt intensifierats.

På söndagskvällen uppger Nato att dess överbefälhavare i Europa, Alexus Grynkewich, noga följer situationen i och runt Iran och kommer att justera kontinensens styrkor för möta ”potentiella hot”, enligt AFP.

Men för att ett Nato-engagemang ska bli aktuellt och artikel 5 – alliansens bärande princip om ömsesidiga försvarsgarantier – aktiveras skulle det krävas något i stil med att Iran angriper ett annat Natolands territorium direkt, säger Winnerstig.

Det skulle krävas

De angrepp som riktats mot amerikanska militärbaser i Gulfstaterna ”räcker” alltså inte.

– Om Iran på något sätt skulle börja skicka missiler mot europeiska huvudstäder eller amerikanska mål i, låt oss, säga England eller Italien, då blir detta en artikel 5-fråga.

Han bedömer också att det finns andra hypotetiska scenarion möjligen skulle kunna göra att frågan om en aktivering av artikel 5 ställs.

– Ett gränsfall är om exempelvis ett amerikanskt hangarfartyg blir träffat av iranska missiler när det befinner sig på grekiskt territorialvatten. Men det är tveksamt om man skulle se det som en Nato-fråga.

Nej från Storbritannien

Winnerstig framhåller också att länder allierade med Washington, däribland Storbritannien, hittills sagt nej till att bistå amerikanerna och israelerna i sina angrepp.

– Det är ingen som gillar den iranska regimen. Men däremot menar man nog att det här är en verksamhet som Israel och USA får ta ansvar för, säger han.