loadingEU-ledare i samspråk i Bryssel inför ett informellt toppmöte den 17 juni 2024. Skribenten menar att EU:s ledning gapar över för mycket när det gäller makt. Foto: Nick Gammon/AFP via Getty Images
EU-ledare i samspråk i Bryssel inför ett informellt toppmöte den 17 juni 2024. Skribenten menar att EU:s ledning gapar över för mycket när det gäller makt. Foto: Nick Gammon/AFP via Getty Images
Krönika

EU:s förordningar väcker känslor och stimulerar högerpopulism

Marie-Louise von Bergmann Winberg 

Förordningar används av EU för att snabba på politiken. De blir direkt lag i medlemsländerna, men de hanteras olika. De nordiska länderna tolkar förordningarna så ambitiöst som möjligt och sätter en ära i att göra det snabbt. De sydeuropeiska länderna intar en annan linje. Där förhalas förordningar så länge som möjligt och sedan implementeras de så lite som möjligt, skriver Marie-Louise von Bergmann Winberg.

Varför blir det alltid ett så stort rabalder kring EU:s förordningar? En orsak är att förordningarna direkt blir gällande lag i medlemsländerna, medan EU:s direktiv inarbetas i medlemslandets lagstiftning. Förordningarna kommer utifrån och förorsakar oundvikligen krockar med den existerande lagstiftningen och precis alla – regering, myndigheter och domstolsväsendet – står helt handfallna och vet inte hur de skall tolka förordningarna i praktiken, utan måste invänta den rättspraxis som kommer från EU-domstolen många år senare. För alla i ett samhälle leder detta till en helt onödig rättsosäkerhet och en ofantlig mängd onödiga promemorior som egentligen bara advokatbyråerna och andra juridiska experter tjänar på. Dessutom sväller EU:s och våra myndigheter ut som en otymplig deg som har för mycket jäst, vilket i sin tur leder till svällande statsbudgetar och ständigt ökat skattetryck. Men en rättsosäkerhet som tacklas genom hundratusentals sidor utredningar ger inget nationalekonomiskt mervärde alls. Pengarna borde användas till något betydligt nyttigare, för annars kommer EU aldrig att klara sig i konkurrensen med USA, Kina och Indien.

Saken blir inte alls lättare av att EU-förordningarna är skrivna i klassisk anglosaxisk stil, pompöst och med mycket tolkningsutrymme på många punkter. Hela det anglosaxiska rättssystemet bygger på en stark domstolsmakt som ger lagstiftningen dess innehåll. Dessutom har de många olika medlemsländerna olika syn på allting, så texterna blir redan av denna orsak märkliga kompromisser där allt konkret har kompromissats bort.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEU-ledare i samspråk i Bryssel inför ett informellt toppmöte den 17 juni 2024. Skribenten menar att EU:s ledning gapar över för mycket när det gäller makt. Foto: Nick Gammon/AFP via Getty Images
EU-ledare i samspråk i Bryssel inför ett informellt toppmöte den 17 juni 2024. Skribenten menar att EU:s ledning gapar över för mycket när det gäller makt. Foto: Nick Gammon/AFP via Getty Images
Krönika

EU:s förordningar väcker känslor och stimulerar högerpopulism

Marie-Louise von Bergmann Winberg 

Förordningar används av EU för att snabba på politiken. De blir direkt lag i medlemsländerna, men de hanteras olika. De nordiska länderna tolkar förordningarna så ambitiöst som möjligt och sätter en ära i att göra det snabbt. De sydeuropeiska länderna intar en annan linje. Där förhalas förordningar så länge som möjligt och sedan implementeras de så lite som möjligt, skriver Marie-Louise von Bergmann Winberg.

Varför blir det alltid ett så stort rabalder kring EU:s förordningar? En orsak är att förordningarna direkt blir gällande lag i medlemsländerna, medan EU:s direktiv inarbetas i medlemslandets lagstiftning. Förordningarna kommer utifrån och förorsakar oundvikligen krockar med den existerande lagstiftningen och precis alla – regering, myndigheter och domstolsväsendet – står helt handfallna och vet inte hur de skall tolka förordningarna i praktiken, utan måste invänta den rättspraxis som kommer från EU-domstolen många år senare. För alla i ett samhälle leder detta till en helt onödig rättsosäkerhet och en ofantlig mängd onödiga promemorior som egentligen bara advokatbyråerna och andra juridiska experter tjänar på. Dessutom sväller EU:s och våra myndigheter ut som en otymplig deg som har för mycket jäst, vilket i sin tur leder till svällande statsbudgetar och ständigt ökat skattetryck. Men en rättsosäkerhet som tacklas genom hundratusentals sidor utredningar ger inget nationalekonomiskt mervärde alls. Pengarna borde användas till något betydligt nyttigare, för annars kommer EU aldrig att klara sig i konkurrensen med USA, Kina och Indien.

Saken blir inte alls lättare av att EU-förordningarna är skrivna i klassisk anglosaxisk stil, pompöst och med mycket tolkningsutrymme på många punkter. Hela det anglosaxiska rättssystemet bygger på en stark domstolsmakt som ger lagstiftningen dess innehåll. Dessutom har de många olika medlemsländerna olika syn på allting, så texterna blir redan av denna orsak märkliga kompromisser där allt konkret har kompromissats bort.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024