I år grundlagsskyddades abort i Frankrike och röster har höjts för att rätten ska säkerställas i EU. I ”Till de oföddas försvar” bemöter den amerikanska författaren Randy Alcorn de vanligaste argumenten för abort och sätter den lilla människan i centrum.

Att skriva en bok som försvarar ofödda människors rätt till liv, och således emot abort, är kontroversiellt. Likväl bygger ”Till de oföddas försvar” på två var för sig oförargliga uppfattningar. För det första att livet börjar i och med befruktningen, något som läkarvetenskapen bekräftar. För det andra att även små människor är värdefulla. Boken består av sex kapitel med en stor mängd underrubriker, och bemöter sakligt alla tänkbara argument för abort.

Trots att boken är argumentationslogiskt stringent blir den aldrig kylig, eftersom den utgår från vem den ofödda människan faktiskt är. Hon har från ett tidigt stadium ryggmärgsreflexer som gör att hon högst troligt kan känna smärta. Den ofödda kan antas ha ett rikt inre liv, hon kan bara några månader in i graviditeten suga på tummen och le. Från och med den sjuttonde veckan har hon bekräftad REM-sömn, det vill säga sömn som gör att vi kan drömma. Randy Alcorn beskriver även hur dna-vetenskapen visar hur informationen som ligger till grund för vilka vi ska bli finns på plats från början. Redan i sjätte veckan pumpar hjärtat för fullt. Han poängterar att vi i vanliga fall ser ett hjärta som slår som ett tecken på liv, och ett som slutar slå som ett tecken på att ett liv har dött.

Alcorn sammanfattar problemet med abort på följande koncisa vis: ”Nu har stora människor bestämt att små människor inte har rättigheter.” Sätten att frånta de minsta människorna deras rätt till liv antar många olika skepnader. Ett sätt är att ändra språket. Alcorn visar hur abortorganisationer har ändrat vårt språkbruk för att legitimera sina gärningar, såsom att inte benämna den ofödda ”barn” och att kalla det att hon aborteras för att ”tömma livmodern”. Genom nyspråk, rationalisering och förnekelse kan den ofödda människans vara glömmas till förmån för politiska mål, såsom jämställdhet.

Ett av de vanligaste argumenten för abort är att det är en fundamental kvinnlig rättighet. Alcorn skriver att ”en av kvinnorörelsens stora ironier är att den genom sitt abortförespråkande har godkänt den enskilt främsta metoden att beröva kvinnor deras mest grundläggande rättighet – rätten att leva.” Han tar Indien och Kina som exempel. Boken skrevs under tidigt 1990-tal, men problemet den belyser kvarstår. Han beskriver hur det i Indien finns byar där det knappt finns några flickor. Fostervattensprov kan avslöja ett barns kön, och det blev flickornas dödsdom. Samma möjlighet finns i Kina, där bara en tredjedel av barnen vid tidpunkten var flickor.

Att den ofödda är en levande varelse tillhörande den mänskliga arten, och att abort globalt utgör det största hotet mot flickors liv råder det alltså inget tvivel om. När Alcorn gräver i den abortliberala argumentationen visar det sig snarare vara fråga om en uppfattning om att barn som är oönskade har förlorat sin rätt till liv. En abortläkare citeras: ”Det är inte meningen att alla ska födas. Jag tror att livet för en baby börjar när den är önskad av sin mor.”

Liknande resonemang finns hos mer filosofiskt argumenterande personer. Här framförs ofta uppfattningen att en ofödd förvisso är en människa, men att det är om vi har egenskaper som intelligens och självmedvetenhet som är det väsentliga. Detta är uppfattningar som inte bara går ut över ofödda utan även över små födda barn och mentalt handikappade. Alcorn pekar på det absurda i att låta vår intelligens och önskvärdhet avgöra vårt värde. För vem vill egentligen leva i ett samhälle där vi kalkylerar en annan varelses värde i stället för att se den som värdefull för sin egen skull?

När väl argumentationen och de politiska slagorden börjar synas visar Alcorn på de faktiska skälen till abortindustrin. För att det är en industri ges det belägg för i boken. När den skrevs omsatte aborter i USA 450 miljoner dollar. Flera vittnesuppgifter från tidigare anställda inom abortbranschen tas upp, där det framgår att målet har varit att få kvinnorna att välja abort. Detta syntes även i statistik från graviditetsrådgivare i USA, som i en stor majoritet av fallen informerade kvinnorna om var de kunde finna abortkliniker, men sällan föreslog andra lösningar, såsom adoption.

Bokens utgångspunkt är global, men den har många gånger ett amerikanskt perspektiv. Likväl är den högst aktuell för svenskar att läsa, inte minst med tanke på att cirka 40 000 aborter genomförs här årligen och att Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) är medlemmar i International Planned Parenthood Federation, som förordar aborträtt över hela världen. Man behöver naturligtvis inte instämma i Alcorns uppfattningar, men för den som vill ha en välgrundad uppfattning i ämnet är de argument han framför ett måste att reflektera kring. Liksom det är en förpliktelse mot den ofödda att förstå vem hon är.

Kontakta skribenten: [email protected]