I år har en filmatisering av Emily Brontës roman ”Svindlande höjder” haft premiär. Vi tittar tillbaka på den första bevarade filmatiseringen av boken, från 1939. Det är en film som behåller romanens kärna och väcker många tankar om varför kärleken så sällan finner sin plats i vår värld.
Emily Brontës enda roman ”Svindlande höjder” är inte lätt att filmatisera. Den har ofta kallats för den mest klassiska kärleksromanen, och den bildar ett nät av intriger. Manusförfattarna till den första bevarade filmatiseringen av boken valde att skala ner den komplexa berättelsen. I romanen följer vi protagonisternas barn och får en inblick i personerna omkring dem, medan filmen helt fokuserar på kärleksparet Catherine och Heathcliff.
En snöig natt kommer en vandrare på besök till godset Wuthering Heights. Godsägaren Heathcliff låter honom stanna men beter sig fientligt mot främlingen. När vandraren har somnat väcks han av en röst, tillhörande ett spöke vid namn Catherine. Detta vittnesmål gör Heathcliff rasande. Hushållerskan Ellen sätter sig ner med främlingen och berättar Catherines och Heathcliffs kärlekshistoria.











