loadingÖverhusets pampiga kammare i Westminsterpalatset i London. Bilden är från 2020, då brexit-avtalet debatterades. Foto: Kirsty Wigglesworth, pool/AP/TT
Överhusets pampiga kammare i Westminsterpalatset i London. Bilden är från 2020, då brexit-avtalet debatterades. Foto: Kirsty Wigglesworth, pool/AP/TT
Utrikes

Efter 900 år: Nu ryker de brittiska arvslorderna

Henrik Samuelsson/TT

Deras poster går tillbaka nästan 1 000 år. Men nu är det slut. I och med en ny lag fasas de sista ärvda platserna i brittiska överhuset ut.

– Jag tror den breda allmänheten kommer att sakna oss, säger Charles Courtenay, som uppger att hans släkt haft sin plats i 900 år.

Det var överhusledamöterna själva som nyligen klubbade lagen som innebär att de sista ärvda platserna försvinner. Det innebär att hertigar, earler och vicomter inte får lämna över sina stolar till nästa generation.

Ärvda platser i parlamentet har länge kritiserats för att vara otidsenligt, men det var premiärminister Tony Blair som med jordskredssegern i valet 1997 i ryggen kunde börja riva upp de gamla traditionerna. Lagen som blev resultatet gjorde att överhuset kring millennieskiftet krympte från över 1 300 platser till i det läget knappt 700.

De ärvda platserna i brittiska överhuset (House of Lords) ska fasas ut med en ny lag. När lagen träder i kraft kan inte längre platser i överhuset gå i arv. Foto: Anders Humlebo/TT

Dröjt tills nu

Men adelsmän låter sig inte flyttas på lättvindigt. För att få igenom lagen gick Blairs Labour med på kompromissen att ett antal – just nu 92 – ärvda platser skulle kvarstå tills reformerna slutförts. Och det har dröjt ända tills nu, trots att många håller med den nuvarande premiärministern Keir Starmer, som 2022 sade:

– Det skulle förvåna mig om någon kan lägga fram ens ett halvhyfsat argument för ärvda adelsposter.

Men det finns de som ihärdigt har försökt, däribland Charles Courtenay, mer känd som earlen av Devon. Han innehar nu överhusplatsen som funnits i släkten sedan kejsarinnan Matildas tid på 1100-talet.

Den brittiska monarkens årliga trontal hålls i överhuset. Här håller Charles III 2024 års tal. Foto: Kirsty Wigglesworth, pool/AP/TT

Slaget vid Waterloo

Courtenay tycker att arvslorderna får oförtjänt hård kritik jämfört med exempelvis övriga ledamöter, som inte heller är folkvalda.

– Under en intressant debatt om arvsplatserna sade någon: ”Hur kom de egentligen in här, arvslorderna?”, har han sagt till The Guardian.

– Och jag råkade sitta bredvid hertigen av Wellington. Det är ganska tydligt hur han kom in – det finns en bild av honom på väggen där, under slaget vid Waterloo.

Han syftar på att den dåvarande hertigen av Wellington ledde segertåget mot Napoleon 1815, och menar att den meriten inte är sämre än de spretiga skäl som gör att ledamöter utses numera.

– Liksom, hur kom de andra in här? Det vet man inte riktigt.

Monarkens hustrupper är ett stående inslag i överhuset. Här tar de sina lyktor inför den årliga genomsökningen av lokalerna – en numera ceremoniell säkerhetsåtgärd som går tillbaka till den så kallade krutkonspirationen 1605. Foto: Justin Tallis, pool/AP/TT

300 års sikt

Courtenay hävdar att med titlar, sysslor och i många fall ägor som gått i arv i tiotals generationer blir det lättare att tänka långsiktigt.

Keir Starmer uppfyller nu ett långvarigt löfte om att få bort arvslorderna. Men i övrigt följer även han traditionerna i överhuset. Här anländer han bredvid den dåvarande premiärministern Boris Johnson till parlamentets öppnande 2022. Foto: Yui Mok, pool/AP/TT

– Jag tror att vi har längre tidshorisonter än de övriga i överhuset. Vi kan se på saker på 100, 200, 300 års sikt.

Som exempel tar han miljön.

– Ett problem är att alla ser på den i avkastning, politiska cykler. Allt handlar om fem, tio år. Men framtida generationer då? Hur får vi in det i vår politik?

”Titlar från svunna sekler”

Earlen, vars titel ungefär motsvarar en svensk greve, får mothugg av Nicklaus Thomas-Symonds, Labourminister med den traditionsvördiga titeln Paymaster General (ungefär storkassör).

– Vårt parlament ska vara en plats där talang erkänns och meriter räknas, säger han enligt nyhetsbyrån AP.

– Det ska aldrig vara en samlingsplats för det gamla grabbgänget, eller en plats där titlar från svunna sekler övertrumfar folkets vilja.

Kvinnor släpptes in i överhuset först på 1950- och 1960-talen. Numera utgör de ungefär en tredjedel av ledamöterna. Dock är ingen av arvslorderna kvinna. Inslaget av minoriteter är också ytterst litet.

Earlen av Devon håller med om att gruppen är otidsenligt sammansatt, men menar att felet är att regeringen inte ändrat lagar och regler för vem som släpps in.

– Vi är bara vita killar för att vi inte tillåts vara vita tjejer.

Traditioner lever kvar

Oavsett kön och oavsett etnicitet är tiden alltså nu ute för hans nästan 900-åriga jobb. Eller? Den nya lagen har ett tillfälligt kryphål. Alla arvsplatser i överhuset tas bort när den nuvarande parlamentssessionen slutar i maj. Men källor säger till brittiska medier att arvslordernas motstånd blidkats med ett löftet att ett mindre antal av dem innan dess ska livstidsutnämnas.

Därmed får de i stället ”vanliga” överhusplatser. Sådana går alltså inte i arv. Men konservativa britter kan trösta sig med att de månghundraåriga traditionerna lever kvar i alla fall med denna generation.

Brittiska överhuset

Överhuset, på engelska kallat House of Lords, är den ena halvan av Storbritanniens parlament.

Rötterna går tillbaka till 1000-talet då Englands kung samlade Magnum Concilium (”Stora rådet”).

Några sekler senare delades parlamentet i ett överhus för den rika adeln, och ett underhus för representanter för landskap och städer. Överhuset var länge mäktigast, men numera ligger nästan all politisk makt hos underhuset.

Byggnaden i London de sammanträder i, Westminsterpalatset, är nästan lika gammal, alltså uppemot 1 000 år. Den har dock brunnit och byggts om och ut kraftigt genom århundradena.

Antalet överhusledamöter varierar, men är väldigt många i ett internationellt perspektiv. Det enda parlament som är större i världen är nationella folkkongressen i Kina.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingÖverhusets pampiga kammare i Westminsterpalatset i London. Bilden är från 2020, då brexit-avtalet debatterades. Foto: Kirsty Wigglesworth, pool/AP/TT
Överhusets pampiga kammare i Westminsterpalatset i London. Bilden är från 2020, då brexit-avtalet debatterades. Foto: Kirsty Wigglesworth, pool/AP/TT
Utrikes

Efter 900 år: Nu ryker de brittiska arvslorderna

Henrik Samuelsson/TT

Deras poster går tillbaka nästan 1 000 år. Men nu är det slut. I och med en ny lag fasas de sista ärvda platserna i brittiska överhuset ut.

– Jag tror den breda allmänheten kommer att sakna oss, säger Charles Courtenay, som uppger att hans släkt haft sin plats i 900 år.

Det var överhusledamöterna själva som nyligen klubbade lagen som innebär att de sista ärvda platserna försvinner. Det innebär att hertigar, earler och vicomter inte får lämna över sina stolar till nästa generation.

Ärvda platser i parlamentet har länge kritiserats för att vara otidsenligt, men det var premiärminister Tony Blair som med jordskredssegern i valet 1997 i ryggen kunde börja riva upp de gamla traditionerna. Lagen som blev resultatet gjorde att överhuset kring millennieskiftet krympte från över 1 300 platser till i det läget knappt 700.

De ärvda platserna i brittiska överhuset (House of Lords) ska fasas ut med en ny lag. När lagen träder i kraft kan inte längre platser i överhuset gå i arv. Foto: Anders Humlebo/TT

Dröjt tills nu

Men adelsmän låter sig inte flyttas på lättvindigt. För att få igenom lagen gick Blairs Labour med på kompromissen att ett antal – just nu 92 – ärvda platser skulle kvarstå tills reformerna slutförts. Och det har dröjt ända tills nu, trots att många håller med den nuvarande premiärministern Keir Starmer, som 2022 sade:

– Det skulle förvåna mig om någon kan lägga fram ens ett halvhyfsat argument för ärvda adelsposter.

Men det finns de som ihärdigt har försökt, däribland Charles Courtenay, mer känd som earlen av Devon. Han innehar nu överhusplatsen som funnits i släkten sedan kejsarinnan Matildas tid på 1100-talet.

Den brittiska monarkens årliga trontal hålls i överhuset. Här håller Charles III 2024 års tal. Foto: Kirsty Wigglesworth, pool/AP/TT

Slaget vid Waterloo

Courtenay tycker att arvslorderna får oförtjänt hård kritik jämfört med exempelvis övriga ledamöter, som inte heller är folkvalda.

– Under en intressant debatt om arvsplatserna sade någon: ”Hur kom de egentligen in här, arvslorderna?”, har han sagt till The Guardian.

– Och jag råkade sitta bredvid hertigen av Wellington. Det är ganska tydligt hur han kom in – det finns en bild av honom på väggen där, under slaget vid Waterloo.

Han syftar på att den dåvarande hertigen av Wellington ledde segertåget mot Napoleon 1815, och menar att den meriten inte är sämre än de spretiga skäl som gör att ledamöter utses numera.

– Liksom, hur kom de andra in här? Det vet man inte riktigt.

Monarkens hustrupper är ett stående inslag i överhuset. Här tar de sina lyktor inför den årliga genomsökningen av lokalerna – en numera ceremoniell säkerhetsåtgärd som går tillbaka till den så kallade krutkonspirationen 1605. Foto: Justin Tallis, pool/AP/TT

300 års sikt

Courtenay hävdar att med titlar, sysslor och i många fall ägor som gått i arv i tiotals generationer blir det lättare att tänka långsiktigt.

Keir Starmer uppfyller nu ett långvarigt löfte om att få bort arvslorderna. Men i övrigt följer även han traditionerna i överhuset. Här anländer han bredvid den dåvarande premiärministern Boris Johnson till parlamentets öppnande 2022. Foto: Yui Mok, pool/AP/TT

– Jag tror att vi har längre tidshorisonter än de övriga i överhuset. Vi kan se på saker på 100, 200, 300 års sikt.

Som exempel tar han miljön.

– Ett problem är att alla ser på den i avkastning, politiska cykler. Allt handlar om fem, tio år. Men framtida generationer då? Hur får vi in det i vår politik?

”Titlar från svunna sekler”

Earlen, vars titel ungefär motsvarar en svensk greve, får mothugg av Nicklaus Thomas-Symonds, Labourminister med den traditionsvördiga titeln Paymaster General (ungefär storkassör).

– Vårt parlament ska vara en plats där talang erkänns och meriter räknas, säger han enligt nyhetsbyrån AP.

– Det ska aldrig vara en samlingsplats för det gamla grabbgänget, eller en plats där titlar från svunna sekler övertrumfar folkets vilja.

Kvinnor släpptes in i överhuset först på 1950- och 1960-talen. Numera utgör de ungefär en tredjedel av ledamöterna. Dock är ingen av arvslorderna kvinna. Inslaget av minoriteter är också ytterst litet.

Earlen av Devon håller med om att gruppen är otidsenligt sammansatt, men menar att felet är att regeringen inte ändrat lagar och regler för vem som släpps in.

– Vi är bara vita killar för att vi inte tillåts vara vita tjejer.

Traditioner lever kvar

Oavsett kön och oavsett etnicitet är tiden alltså nu ute för hans nästan 900-åriga jobb. Eller? Den nya lagen har ett tillfälligt kryphål. Alla arvsplatser i överhuset tas bort när den nuvarande parlamentssessionen slutar i maj. Men källor säger till brittiska medier att arvslordernas motstånd blidkats med ett löftet att ett mindre antal av dem innan dess ska livstidsutnämnas.

Därmed får de i stället ”vanliga” överhusplatser. Sådana går alltså inte i arv. Men konservativa britter kan trösta sig med att de månghundraåriga traditionerna lever kvar i alla fall med denna generation.

Brittiska överhuset

Överhuset, på engelska kallat House of Lords, är den ena halvan av Storbritanniens parlament.

Rötterna går tillbaka till 1000-talet då Englands kung samlade Magnum Concilium (”Stora rådet”).

Några sekler senare delades parlamentet i ett överhus för den rika adeln, och ett underhus för representanter för landskap och städer. Överhuset var länge mäktigast, men numera ligger nästan all politisk makt hos underhuset.

Byggnaden i London de sammanträder i, Westminsterpalatset, är nästan lika gammal, alltså uppemot 1 000 år. Den har dock brunnit och byggts om och ut kraftigt genom århundradena.

Antalet överhusledamöter varierar, men är väldigt många i ett internationellt perspektiv. Det enda parlament som är större i världen är nationella folkkongressen i Kina.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026