loadingFastigheten där morden begicks sommaren 2005. Bild från polisens förundersökning. Foto: Polisen
Fastigheten där morden begicks sommaren 2005. Bild från polisens förundersökning. Foto: Polisen
Inrikes

Man döms för medhjälp till yxmorden i Brattås

Marc Skogelin/TT

I över 20 år var dubbelmordet på ett äldre par i Brattås ett mysterium för polisen. Till sist ledde dna-spår fram till en misstänkt gärningsman, som nu döms av Ångermanlands tingsrätt. Han frias dock för mord – och straffet stannar vid 14 års fängelse.

45-åringen var åtalad för två fall av mord och åklagaren yrkade på livstid. Ångermanlands tingsrätt anser inte att det är bevisat att han mördade paret, men han döms för medhjälp till morden.

”Utredningen har varit omfattande och den samlade bevisningen gör att det inte finns någon annan rimlig förklaring till att den åtalades dna hittats på ett av offren än att han varit delaktig i de båda morden”, säger Anita Enocksson, före detta rådman, i en kommentar från rätten.

Trots att 45-åringen inte lämnat spår på mannen är det enligt domstolen bevisat att han var inblandad även i mordet på honom, eftersom paret dödades på samma plats, på samma tillfälle och med samma tillvägagångssätt.

Kraftigt våld

Det var den 2 juni 2005 som särboparet Tor Öberg och Gärd Wiklund hittades ihjälslagna på Öbergs gård i Brattås utanför Härnösand. Enligt domen dödades paret med slag från en yxa eller ett ”yxliknande föremål” mot bakhuvudet.

Polisen hittade dna-spår på platsen från en misstänkt gärningsman och genom åren har hundratals personer dna-testats utan framgång.

Vändningen kom då en ny lag trädde i kraft i fjol, som gör det möjligt att använda dna-baserad släktforskning i mordutredningar. Sökningar i släktforskningsdatabaser ledde fram till den 45-årige mannen, som greps och häktades i april i år. I samband med att han greps togs ett dna-test som gav en direktträff mot spår på brottsplatsen.

Mannens dna har hittats både i en handväska som tillhörde Gärd Wiklund och på hennes byxben.

Förnekar brott

45-åringen själv har hävdat att han kom dit av en slump efter att ha hört skrik under en promenad. Han har sagt att två män lämnade brottsplatsen då han anlände, varpå han upptäckte kvinnans kropp. Han ska ha fått ”panik” och släpat in henne i ladugården där paret senare hittades.

Domen kommer att överklagas av 45-åringen.

– Han har lämnat en fullt rimlig förklaring som dessutom vinner stöd av den tekniska bevisning. Ändå bestämmer sig domstolen för en annan väg, det är märkligt, säger mannens advokat Johan Lavås.

Motivet bakom dubbelmordet har gäckat utredarna. Inne i bostaden låg Tor Öbergs plånbok, som innehöll omkring 10 000 kronor i kontanter, orörd. Däremot försvann Gärd Wiklunds bankkort. På morgonen den 1 juni gjordes tre misslyckade uttagsförsök med kortet, varpå det kvarhölls av bankomaten.

”Det har inte framkommit något motiv till gärningarna”, skriver tingsrätten.

Polisens metod för släktforskning

Ett fall som kan bli aktuellt för släktforskning går igenom fyra steg.

1. Dna-analys: En utvidgad analys av det biologiska spåret görs och svaret formateras för att kunna jämföras med släktforskningsdatabaser.

2. Jämförelse i släktforskningsdatabaser: dna-uppgifterna förs över och Integritetsskyddsmyndigheten informeras. Hanteringen sker separat, så att ingen annan kan söka mot det aktuella dna-spåret.

3. Träfflista och urval: Polisen får svar i form av en träfflista och utifrån den genomförs släktforskning för att se vem som lämnat dna-spåret.

4. Träff mot person: Om en person kan pekas ut som skäligen misstänkt kan den tvingas till topsning, som sedan kan jämföras mot dna-spåret. Topsning kan också ske på frivillig väg och ge träff.

Källa: Polisen.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingFastigheten där morden begicks sommaren 2005. Bild från polisens förundersökning. Foto: Polisen
Fastigheten där morden begicks sommaren 2005. Bild från polisens förundersökning. Foto: Polisen
Inrikes

Man döms för medhjälp till yxmorden i Brattås

Marc Skogelin/TT

I över 20 år var dubbelmordet på ett äldre par i Brattås ett mysterium för polisen. Till sist ledde dna-spår fram till en misstänkt gärningsman, som nu döms av Ångermanlands tingsrätt. Han frias dock för mord – och straffet stannar vid 14 års fängelse.

45-åringen var åtalad för två fall av mord och åklagaren yrkade på livstid. Ångermanlands tingsrätt anser inte att det är bevisat att han mördade paret, men han döms för medhjälp till morden.

”Utredningen har varit omfattande och den samlade bevisningen gör att det inte finns någon annan rimlig förklaring till att den åtalades dna hittats på ett av offren än att han varit delaktig i de båda morden”, säger Anita Enocksson, före detta rådman, i en kommentar från rätten.

Trots att 45-åringen inte lämnat spår på mannen är det enligt domstolen bevisat att han var inblandad även i mordet på honom, eftersom paret dödades på samma plats, på samma tillfälle och med samma tillvägagångssätt.

Kraftigt våld

Det var den 2 juni 2005 som särboparet Tor Öberg och Gärd Wiklund hittades ihjälslagna på Öbergs gård i Brattås utanför Härnösand. Enligt domen dödades paret med slag från en yxa eller ett ”yxliknande föremål” mot bakhuvudet.

Polisen hittade dna-spår på platsen från en misstänkt gärningsman och genom åren har hundratals personer dna-testats utan framgång.

Vändningen kom då en ny lag trädde i kraft i fjol, som gör det möjligt att använda dna-baserad släktforskning i mordutredningar. Sökningar i släktforskningsdatabaser ledde fram till den 45-årige mannen, som greps och häktades i april i år. I samband med att han greps togs ett dna-test som gav en direktträff mot spår på brottsplatsen.

Mannens dna har hittats både i en handväska som tillhörde Gärd Wiklund och på hennes byxben.

Förnekar brott

45-åringen själv har hävdat att han kom dit av en slump efter att ha hört skrik under en promenad. Han har sagt att två män lämnade brottsplatsen då han anlände, varpå han upptäckte kvinnans kropp. Han ska ha fått ”panik” och släpat in henne i ladugården där paret senare hittades.

Domen kommer att överklagas av 45-åringen.

– Han har lämnat en fullt rimlig förklaring som dessutom vinner stöd av den tekniska bevisning. Ändå bestämmer sig domstolen för en annan väg, det är märkligt, säger mannens advokat Johan Lavås.

Motivet bakom dubbelmordet har gäckat utredarna. Inne i bostaden låg Tor Öbergs plånbok, som innehöll omkring 10 000 kronor i kontanter, orörd. Däremot försvann Gärd Wiklunds bankkort. På morgonen den 1 juni gjordes tre misslyckade uttagsförsök med kortet, varpå det kvarhölls av bankomaten.

”Det har inte framkommit något motiv till gärningarna”, skriver tingsrätten.

Polisens metod för släktforskning

Ett fall som kan bli aktuellt för släktforskning går igenom fyra steg.

1. Dna-analys: En utvidgad analys av det biologiska spåret görs och svaret formateras för att kunna jämföras med släktforskningsdatabaser.

2. Jämförelse i släktforskningsdatabaser: dna-uppgifterna förs över och Integritetsskyddsmyndigheten informeras. Hanteringen sker separat, så att ingen annan kan söka mot det aktuella dna-spåret.

3. Träfflista och urval: Polisen får svar i form av en träfflista och utifrån den genomförs släktforskning för att se vem som lämnat dna-spåret.

4. Träff mot person: Om en person kan pekas ut som skäligen misstänkt kan den tvingas till topsning, som sedan kan jämföras mot dna-spåret. Topsning kan också ske på frivillig väg och ge träff.

Källa: Polisen.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026