Differentierad moms, eller inte? Frågan om hur olika momssatser tillämpas på olika varor och tjänster är en källa till ständiga meningsutbyten om upplevda orättvisor.

Fram till 1992 hade vi enhetlig mervärdesskatt. Därefter anpassades momsen till EU:s princip med tre steg, eller snarare fyra eftersom momsbefrielse också förekommer. Diskussionerna kring sammanhang där olika momssatser skapar upplevda orättvisor och/eller ologiska konsekvenser har under åren varit många. Det faktum att den differentierade mervärdesskatten alls existerar brukar förklaras med att det höga skatteuttaget annars skulle få orimliga konsekvenser för den ena eller andra gruppen av konsumenter.

Det kan till exempel handla om att maten blir för dyr med 25 procents moms. Sjukvården, som är helt momsbefriad, anser en del skulle bli otillgänglig för många om den belades med moms. Det är dock bara vård som ges av personal med svensk legitimering som är momsfri. Det betyder till exempel att om en legitimerad fysioterapeut eller läkare ger smärtlindring med akupunktur så är den tjänsten momsfri, men om vårdgivaren är en utövare av traditionell kinesisk akupunktur, som inte legitimeras i Sverige, beläggs smärtlindringen med 25 procents moms. Gränsdragningarna upplevs här av många som både ologiska och krångliga.