Inrikes

Därför växer protesterna mot återvändarplanen

Staffan Erfors
Staffan Erfors
loadingKritiker mot regeringens planer på återvändarbidrag menar att många invandrare behövs i äldreomsorgen. Foto: Pontus Lundahl/TT
Kritiker mot regeringens planer på återvändarbidrag menar att många invandrare behövs i äldreomsorgen. Foto: Pontus Lundahl/TT

Fler än 70 kommuner – från Jokkmokk till Malmö – har sagt nej till regeringens inbjudan om samtal om frivillig återvandring. Motståndet förenar politiker över blockgränserna och väcker frågor om kommunernas självstyre.

Motståndet mot regeringens plan att höja återvändarbidraget har på bara några veckor vuxit till en nationell protest. Från Jokkmokk i norr till Malmö i söder avvisar kommuner regeringens inbjudan att delta i möten om frivillig återvandring.

Enligt Sveriges Radio har drygt 75 kommuner redan tackat nej, medan omkring 60 valt att delta. Bland dem som avböjt finns både socialdemokratiskt och moderat styrda kommuner.

Återvändarbidraget – så funkar det

Regeringen vill höja det ekonomiska stöd som erbjuds personer med uppehållstillstånd som frivilligt återvänder till sina ursprungsländer.

I dag är bidraget 10 000 kronor per vuxen och högst 40 000 kronor per familj. Enligt regeringens förslag ska ersättningen i stället 
kunna bli upp till 350 000 kronor per vuxen och maximalt 600 000 kronor för en familj.

Syftet, enligt migrations­minister Johan Forssell (M), är att skapa bättre förutsättningar för frivillig återvandring. Bidraget ska kunna användas till bostad, utbildning eller för att starta företag i hemlandet.

Kritiker menar att förslaget riskerar att underminera integrationen och skapa motsättningar i kommunerna.

Regeringen har utsett Teresa Zetterblad till nationell samordnare för att informera kommunerna om reformen, som planeras träda i kraft den 1 januari 2026.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Staffan Erfors
Staffan Erfors
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Inrikes

Därför växer protesterna mot återvändarplanen

Staffan Erfors
Staffan Erfors
loadingKritiker mot regeringens planer på återvändarbidrag menar att många invandrare behövs i äldreomsorgen. Foto: Pontus Lundahl/TT
Kritiker mot regeringens planer på återvändarbidrag menar att många invandrare behövs i äldreomsorgen. Foto: Pontus Lundahl/TT

Fler än 70 kommuner – från Jokkmokk till Malmö – har sagt nej till regeringens inbjudan om samtal om frivillig återvandring. Motståndet förenar politiker över blockgränserna och väcker frågor om kommunernas självstyre.

Motståndet mot regeringens plan att höja återvändarbidraget har på bara några veckor vuxit till en nationell protest. Från Jokkmokk i norr till Malmö i söder avvisar kommuner regeringens inbjudan att delta i möten om frivillig återvandring.

Enligt Sveriges Radio har drygt 75 kommuner redan tackat nej, medan omkring 60 valt att delta. Bland dem som avböjt finns både socialdemokratiskt och moderat styrda kommuner.

Återvändarbidraget – så funkar det

Regeringen vill höja det ekonomiska stöd som erbjuds personer med uppehållstillstånd som frivilligt återvänder till sina ursprungsländer.

I dag är bidraget 10 000 kronor per vuxen och högst 40 000 kronor per familj. Enligt regeringens förslag ska ersättningen i stället 
kunna bli upp till 350 000 kronor per vuxen och maximalt 600 000 kronor för en familj.

Syftet, enligt migrations­minister Johan Forssell (M), är att skapa bättre förutsättningar för frivillig återvandring. Bidraget ska kunna användas till bostad, utbildning eller för att starta företag i hemlandet.

Kritiker menar att förslaget riskerar att underminera integrationen och skapa motsättningar i kommunerna.

Regeringen har utsett Teresa Zetterblad till nationell samordnare för att informera kommunerna om reformen, som planeras träda i kraft den 1 januari 2026.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Staffan Erfors
Staffan Erfors
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026