Vi talar ofta om friskvård i termer av svett, puls och gymkort. Men vad gör vi för själen? Vad gör vi för människans behov av mening, gemenskap och uttryck? Det frågar multikonstnären och kulturentreprenören Carina Henriksson.
Nu lanseras Friskvård Plus av Studio Acusticum och företagare i Piteå – en jämlik folkhälsoreform som lyfter kultur som friskvård. Friskvård Plus handlar inte om att ställa kultur mot idrott. Det handlar om att ge fler människor tillgång till hälsa, även dem som inte trivs på gymmet. För många är kulturen det verkliga träningspasset för livet: teater som väcker tankar, körsång som skapar gemenskap, dans som frigör kroppen eller skrivande som lindrar ångest.
Forskningen är tydlig: kultur är friskvård. Den förebygger psykisk ohälsa, minskar stress, stärker gemenskap och kan till och med förlänga livet. Både den som utövar och den som upplever mår bättre. Ändå har kulturen länge varit osynlig i friskvårdsdiskussionen.
När vi talar om jämlik hälsa måste vi prata om helhet. Hälsa handlar inte bara om muskler och leder. Människan är också sina känslor, tankar och berättelser. För att uppnå hållbar folkhälsa behöver vi en helhetssyn där själavård, sociala möten och kulturella aktiviteter är lika viktiga som motion och kost. Studio Acusticums lansering av Friskvård Plus i Piteå, är en folkhälsorevolution som ”sätter själen på träningsschemat och kulturen på friskvårdskartan”.
Kultur är inte en lyx, utan en investering i både kropp och själ – och en hållbar folkhälsa.
Varje år brinner en stor del av friskvårdsbidragen inne – upp till 47 procent enligt vissa undersökningar. Vad skulle hända om dessa pengar i stället omdirigerades till kultur? Om friskvårdsbidraget även kunde gå till kulturella aktiviteter som teater, musik eller dans? Om en del av de outnyttjade medlen kanaliserades till kultur skulle det ge ett stort tillskott till kulturlivet, särskilt i glesbygd där behovet är stort. För Norrbottens län, där Piteå ligger, skulle det kunna innebära 50–60 miljoner kronor per år – resurser som annars riskerar att förloras. Nationellt skulle det handla om cirka 5 miljarder kronor per år – till kulturen.
Att erkänna kultur som en del av friskvårdsbidraget skulle ge fler tillgång till mental och social hälsa och stärka kulturens långsiktiga hållbarhet. Kultur är inte en lyx, utan en investering i både kropp och själ – och en hållbar folkhälsa.
Carina Henriksson
Scenkonstnär, regissör, dramaturg, kulturaktivist och kulturproducent.
