Inrikes

Budgetpolitiken i valtider – en spretig historia

Olle Felten
loadingI valtider förväntas partierna visa vilka ekonomiska effekter deras politik ska leda till. Foto: Tetiana Chernykova/Shutterstock
I valtider förväntas partierna visa vilka ekonomiska effekter deras politik ska leda till. Foto: Tetiana Chernykova/Shutterstock

I stort sett alla riksdagspartier har som mål att skattepengarna ska användas ”effektivt” och till ”rätt” ändamål. Trots en yvig retorik i dessa valtider framstår skillnaderna ibland som små, men ändå viktiga och reella.

I ett antal artiklar har Epoch Times redovisat valda delar av skattesystemet och partiernas syn på olika skatter. I denna artikel tar vi en avslutande titt på hur partierna vill använda pengarna och hur de olika förslagen skulle påverka de stora dragen i statens budget om de genomfördes. Man kan ibland få uppfattningen att de olika regeringsalternativen innebär mycket stora skillnader i hur staten använder skattebetalarnas pengar. Det finns också uppenbara skillnader i inriktning mellan de politiska blocken. I slutänden är det totala spannet mellan regeringens kostnadsbudget för 2026 och förslaget från det oppositionsparti som avviker mest cirka 8,8 procent. Det låter kanske inte så mycket, men innebär ytterligare 67 miljarder kronor i underskott.

För att ge en någorlunda objektiv bild av hur det ser ut har Epoch Times gått igenom den senaste statsbudgeten och oppositionspartiernas budgetförslag, och jämfört de ekonomiska skillnaderna mellan regeringens och oppositionens alternativ. Den övergripande bilden kan tolkas som både radikal och relativt modest. Tabellen uppe till höger visar utgiftssidan i regeringens budget respektive de fyra oppositionspartiernas olika förslag. Vilka delar av oppositionens alternativ som skulle få genomslag i de olika utgiftsområdena vid ett regeringsskifte är i dag omöjligt att säga. Man kan bara utgå ifrån det partierna de facto har föreslagit och göra antaganden om hur stort genomslag respektive parti skulle kunna få i en ny regering.

Statens budget

Budgetsiffrorna i denna artikel är hämtade från den av riksdagen antagna budgeten för 2026, 2025/26:FiU1, och de fyra oppositionspartiernas budgetmotioner.

Det är de senaste kompletta budgetförslag som lämnats till riksdagen inför valet i år och utgör därmed underlag för partiernas valmanifest.

Arbetet med att ta fram en budget för 2027 startar på allvar direkt efter valet den 13 september.

Budgeten ska överlämnas av regeringen till riksdagen senast den 12 november och riksdagens planering siktar på att man ska kunna fatta slutligt budgetbeslut den 17 december i år. Beroende på valresultatet och efterföljande politiska förhandlingar kan dock arbetet dra ut ytterligare på tiden.

KÄLLA: Riksdagen.se, regeringen.se

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Inrikes

Budgetpolitiken i valtider – en spretig historia

Olle Felten
loadingI valtider förväntas partierna visa vilka ekonomiska effekter deras politik ska leda till. Foto: Tetiana Chernykova/Shutterstock
I valtider förväntas partierna visa vilka ekonomiska effekter deras politik ska leda till. Foto: Tetiana Chernykova/Shutterstock

I stort sett alla riksdagspartier har som mål att skattepengarna ska användas ”effektivt” och till ”rätt” ändamål. Trots en yvig retorik i dessa valtider framstår skillnaderna ibland som små, men ändå viktiga och reella.

I ett antal artiklar har Epoch Times redovisat valda delar av skattesystemet och partiernas syn på olika skatter. I denna artikel tar vi en avslutande titt på hur partierna vill använda pengarna och hur de olika förslagen skulle påverka de stora dragen i statens budget om de genomfördes. Man kan ibland få uppfattningen att de olika regeringsalternativen innebär mycket stora skillnader i hur staten använder skattebetalarnas pengar. Det finns också uppenbara skillnader i inriktning mellan de politiska blocken. I slutänden är det totala spannet mellan regeringens kostnadsbudget för 2026 och förslaget från det oppositionsparti som avviker mest cirka 8,8 procent. Det låter kanske inte så mycket, men innebär ytterligare 67 miljarder kronor i underskott.

För att ge en någorlunda objektiv bild av hur det ser ut har Epoch Times gått igenom den senaste statsbudgeten och oppositionspartiernas budgetförslag, och jämfört de ekonomiska skillnaderna mellan regeringens och oppositionens alternativ. Den övergripande bilden kan tolkas som både radikal och relativt modest. Tabellen uppe till höger visar utgiftssidan i regeringens budget respektive de fyra oppositionspartiernas olika förslag. Vilka delar av oppositionens alternativ som skulle få genomslag i de olika utgiftsområdena vid ett regeringsskifte är i dag omöjligt att säga. Man kan bara utgå ifrån det partierna de facto har föreslagit och göra antaganden om hur stort genomslag respektive parti skulle kunna få i en ny regering.

Statens budget

Budgetsiffrorna i denna artikel är hämtade från den av riksdagen antagna budgeten för 2026, 2025/26:FiU1, och de fyra oppositionspartiernas budgetmotioner.

Det är de senaste kompletta budgetförslag som lämnats till riksdagen inför valet i år och utgör därmed underlag för partiernas valmanifest.

Arbetet med att ta fram en budget för 2027 startar på allvar direkt efter valet den 13 september.

Budgeten ska överlämnas av regeringen till riksdagen senast den 12 november och riksdagens planering siktar på att man ska kunna fatta slutligt budgetbeslut den 17 december i år. Beroende på valresultatet och efterföljande politiska förhandlingar kan dock arbetet dra ut ytterligare på tiden.

KÄLLA: Riksdagen.se, regeringen.se

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026