Bristen på nötkött är fortsatt stor i landet. På slakterierna råder det huggsexa om nötdjuren. Samtidigt kasseras tonvis med kött varje år på grund av att kor skadas.
Det har länge varit brist på svenskt nötkött. Produktionen har minskat på grund av bristen på både kor och nötköttsproducenter.
På slakterierna har konkurrensen om korna därför ökat. Det har i sin tur lett till längre transportsträckor för att hämta djuren.
Josefine Jerlström är forskare vid SLU och studerar hur slakterierna kan arbeta på ett sätt som leder till bättre djurvälfärd och samtidigt blir mer lönsamma i en hårt pressad bransch.
– Långa transporter är inte bra för djuren. Vi har därför transportförordningen att förhålla oss till, att de inte får förflyttas mer än åtta timmar, säger hon.
Svinn från skadade kor
Transporterna har visat sig leda till ökade skador, även om majoriteten av de djur som får kroniska skador har skadats på gården. En analys av traumatiska skador, baserad på över 300 000 kor som slaktades åren 2020–2022, visar att drygt nio procent av dem var drabbade av kroniska skador de fått på gården, medan en procent stod för akuta skador, som uppstår vid transport eller på slakteri.
Skadorna leder till matsvinn. Skadat kött stod för 34 procent (49 ton) av det kasserade nötköttet under perioden.
– Om en ko skadar sig får man skära bort köttet och kasta det, förklarar Jerlström.
Sviter från sommaren 2018
Orsaken till bristen på nöt går tillbaka till torkan sommaren 2018. Jerlström säger att man ser sviterna av den än i dag, det blev brist på foder och priserna skenade. Lönsamheten minskade för bönderna vilket ledde till att många tvingades lägga ned sin verksamhet.
En annan aspekt är den långa uppfödningen. Det tar ett och ett halvt till två år innan kalvarna som föds kan slaktas.
Samtidigt fortsätter priserna att stiga. I dagsläget beräknas producentpriset på nöt till 94 kronor per kilo enligt Jordbruksverket. År 2020 låg priset på 42 kronor kilot – vilket innebär att det har mer än fördubblats sedan 2020.
Trots att branschen är pressad ser Jerlström tendenser till att det börjar vända.
– Det finns ljusglimtar, säger hon, och tillägger att slakten minskat och att bönderna tycks vilja behålla korna för att få fler kalvar.
Kärnan för att uppnå en bättre djurvälfärd och lönsamhet handlar enligt Jerlström om att ha en engagerad ledning, rätt utrustning, och att man skapar förutsättningarna för personalen.
– Att förebygga att djuren skadar sig, både på gården, under transporten och i slakteriet, är ett sätt att minska svinnet.
