Det är mycket i vår omvärld och inte minst i ekonomin som för tillfället ter sig kaosartat. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det mest anmärkningsvärda att de normalt starka finansiella sambanden mellan börsen och räntan verkar ha försvagats.
Den normala mekaniska reaktionen på stigande räntor är att börsen pressas nedåt. Nu har riskpremierna på allt från statsobligationer till de obligationer som sorterats in i skräphögen, så kallade junk bonds, stigit kraftigt. Trots detta fortsätter börsen sin klättring mot allt högre höjder, med bara små hack på vägen. Men trycket i systemet har definitivt skruvats upp. Frågan är kanske inte var utan när det brister.
På kreditmarknaden är det framför allt de stora rörelserna för ett antal länders statsobligationer som har dragit till sig mest uppmärksamhet. Den amerikanska tioåriga statsobligationen är ett av världens mest likvida papper och en grundbult i det globala finansiella systemet. Räntan på den har stigit snabbt under hösten. Likaså har Frankrike och Storbritannien, såväl som det extrema lågräntelandet Japan, fått se hur räntorna på sina obligationer har gått till väders.








