Boendekostnader som värme, avfall, vatten och avlopp samt elnätsavgifter fortsatte att skena även i år. Sammantaget blev de tio procent dyrare jämfört med 2024. Det är fjärde året i rad med tvåsiffriga påslag för avgifter som de boende inte kan påverka.
Varje år går Nils Holgersson-gruppen (bestående av olika fastighetsägarorganisationer och Hyresgästföreningen) igenom påslagen för de största kostnadsposterna som fjärrvärme, sopor, vatten och avlopp samt elnätsavgiften.
2025 blev ännu ett år med kraftiga påslag, långt över den allmänna kostnadsökningen (inflationen). Den enskilda delarna har Nils Holgersson redan redovisat, nu presenteras totalen.
60 procent dyrare sen 2022
”De här prisökningarna är inte långsiktigt hållbara. Det gäller tjänster som är nödvändiga och helt utan konkurrens, där hushåll och fastighetsägare saknar möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen”, säger Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgersson-gruppen och också hållbarhetschef på Fastighetsägarna, i en skriftlig kommentar.
9,7 procent högre totala avgifter i genomsnitt blev facit för 2025 jämfört med 2024, om man räknar bort de svajiga elhandelspriserna. De tre föregående åren var påslagen mellan 11 och 14 procent årligen.
”Från 2022 har kostnaderna för elnät, fjärrvärme, vatten och avlopp, samt avfall ökat med nästan 60 procent, medan KPI (inflationen) som jämförelse stigit cirka 20 procent”, skriver Nils Holgersson-gruppen.
Viss lindring
Det senaste året har bostadsföretag dock haft hjälp av fallande räntor, vilket beroende på storlek och bindningstider på lånen lindrat de övrigt stigande taxekostnaderna. För många föreningar är räntekostnaden den tyngsta posten, följt av fjärrvärmen.
Organisationen lyfter även fram de anmärkningsvärt stora skillnaderna i taxor mellan kommunerna. I den billigaste kostar nämnda taxor 1 961 kronor per lägenhet och månad i Nils Holgerssons typlägenhet. Dyrast är det i Vaxholm, 3 633 kronor per månad, nästan dubbelt så mycket. Det är fjärde året i rad som gapet mellan billigaste och dyraste kommun växer, enligt beräkningarna.
”De stora prisskillnaderna visar att avgifterna sätts på oklara grunder och att det behövs en tydligare struktur för insyn och påverkan”, säger Rikard Silverfur.
