Blommor utgör en integrerad del av den indiska befolkningens olika kulturella liv. De finns inte bara på platser för bön och dyrkan utan berikar också landets rika traditioner och värderingar.
Nästan alla blommor har ett eget unikt namn på olika indiska språk. Var och en bär på en inneboende kulturell betydelse och användning. Vissa blommors namn förkroppsligar hela den rika innebörden i indisk litteratur och kulturella rikedom.
Lotus (Nelumbo nucifera) är Indiens nationalblomma och traditionellt kulturarv och anses mycket lyckobringande. På sanskrit (ett gammalt indiskt språk) kallas den ”Nalini”, vilket innebär skrämmande och mystisk. Lotusblomman symboliserar att frigöra sig från omgivningen, vare sig det är bra eller dåligt.
Jasmin (Jasminum grandiflorum) är en av Indiens mest använda blommor. Den kallas på sanskrit ”Malti”, som betyder kunglig eller månsken. Jasmin används främst av kvinnor som hårprydnad men även för tillbedjan.
Enligt en indisk tradition bör blommor som ska ges bort eller offras inte lukta starkt. Blomstergirlanger används som religiösa offergåvor, hemdekorationer och till festligheter. På bröllop utbyts kransar mellan brud och brudgum som en ritual.
Blommor används också för att göra naturliga parfymer som kallas ”Attars”. Vid parfymtillverkning används sandelträolja – som bär essensen i blomman – som bas eller fixativ. Det sägs, att precis som ett fint vin, förbättras äkta sandelträbaserade attars faktiskt med åldern.

En indisk brud har ansiktet täckt med blomkransar under en massbröllopscermoni i Ahmedabad den 22 februari 2013. (Foto: Sam Panthaky/AFP/Getty Images)
Man kan bara förundras över hur blommorna har påverkat indisk kultur. Dikten ”Flower School” av den berömde indiska poeten och Nobelpristagaren i litteratur 1913, Rabindranath Tagore, visar hur viktiga blommor är i den indiska poesin och skildrar även samhörigheten med kultur och natur, särskilt med blommor.
Indiska blommor symboliserar landets sammanhållning och mångfald, livlighet och generositet, ger det en rik kulturell doft och värderingar.
”Blomskolan”
När stormens moln mullrar på himlen
och junis skurar faller ner

Indiska blombönder sorterar kronblad på en gård i Kannauj i norra delstaten Kanpur. Kannauj, är Indiens parfymhuvudstad, där traditionella arbetare kämpar för att bevara sitt hantverk inför hård konkurrens från moderna doftskapare. (Foto: Sajjad Hussain/AFP/GettyImages)
kommer den fuktiga östanvinden marscherande över heden
för att blåsa säckpipa bland bambun
Från ingenstans slår massor av blommor plötsligt ut
dansar på gräset i vild glädje
Mamma, jag tror verkligen blommorna går i skolan under marken
De har lektioner med stängda dörrar och om de vill ut och leka
innan det är dags, får deras lärare dem att stå i skamvrån
När regnet kommer har de lov
Grenar slår mot varandra i skogen och löven prasslar i den vilda vinden
åskmolnen klappar sina jättehänder
och blombarnen rusar ut i kläder av rosa, gult och vitt
Vet du, mamma, deras hem är i himlen där stjärnorna finns

En blomutställning på Company Garden i Allahabad den 4 mars 2013. Indien har en mängd litteratur för barn som är inspirerad av blommor. (Foto: Sanjay Kanojia/AFP/ Getty Images)
Har du inte sett hur ivriga de är att komma dit
Vet du inte varför de har så bråttom
Naturligtvis kan jag gissa mot vem de sträcker sina armar
de har sin mamma precis som jag har min
(Fritt översatt till svenska)
Översatt från engelska.