loadingBolånen riskerar nu att bli dyrare. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bolånen riskerar nu att bli dyrare. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi & Näringsliv | Inrikes

Binda eller inte binda bolånet – så ska du tänka

Tobias Österberg/TT

Binda eller inte binda bostadslånet? Frågan är högaktuell igen efter att man från marknadshåll nu räknar med en räntehöjning under 2026.

Händelseutvecklingen i Iran har gett avtryck även på räntemarknaden. På torsdag kommer Riksbanken med nytt räntebesked, då förväntas ingen ränteförändring, däremot är numera en räntehöjning i år inräknad från marknadshåll.

Denna höjning följs av ytterligare en under 2027, bedömer man, om båda faller in skulle det betyda en styrränta på 2,25 procent.

Svårt att tajma

Detta skulle i sin tur innebära att räntekostnaden för ett lån på tre miljoner kronor blir 15 000 kronor dyrare per år (om man bortser från ränteavdragets effekter). Att som bolånetagare försöka tajma utvecklingen på räntemarknaden är dock ytterst svårt, påpekar Christina Sahlberg, sparekonom hos Skandiabanken:

”Särskilt nu när geopolitiken påverkar förväntningarna från en vecka till en annan. Vi har sett hur snabbt marknaden svängt efter kriget i Iran – från att tidigare räkna med sänkningar till att nu prisa in nya höjningar. Det visar hur osäkert ränteläget är både på kort och lång sikt”, skriver hon i en kommentar till TT.

Relativt nära

I februari, innan krigets utbrott, låg snitträntorna för rörligt respektive bundet lån på ett år, relativt nära varandra. Någon enstaka aktör hade även lägre snittränta på lån med ett års bindningstid, enligt jämförelsesajten Compricer.

Var och en ska dock gå utifrån sin egen ekonomisk situation, påpekar Christina Sahlberg:

”Jag tycker inte att man ska försöka gissa vart räntorna är på väg när man ska besluta om bunden eller rörlig boränta, utan i stället utgå från sin egen privatekonomi och sin egen trygghet. Den som vill ha stabila och förutsägbara boendekostnader kan överväga att binda sitt bolån. Den som har marginaler och klarar svängningar kan fortsätta med rörligt”, skriver hon.

Just att titta på snitträntorna – det vill säga det kunderna faktiskt har fått för ränta – i stället för den officiella listräntan, är Christina Sahlbergs tips:

”Viktigt är att känna till är att din bank kanske erbjuder tillfälliga ränterabatter som löper ut efter en tid. Det kan göra att du betalar mer än du borde för ditt lån”, skriver hon.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingBolånen riskerar nu att bli dyrare. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bolånen riskerar nu att bli dyrare. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi & Näringsliv | Inrikes

Binda eller inte binda bolånet – så ska du tänka

Tobias Österberg/TT

Binda eller inte binda bostadslånet? Frågan är högaktuell igen efter att man från marknadshåll nu räknar med en räntehöjning under 2026.

Händelseutvecklingen i Iran har gett avtryck även på räntemarknaden. På torsdag kommer Riksbanken med nytt räntebesked, då förväntas ingen ränteförändring, däremot är numera en räntehöjning i år inräknad från marknadshåll.

Denna höjning följs av ytterligare en under 2027, bedömer man, om båda faller in skulle det betyda en styrränta på 2,25 procent.

Svårt att tajma

Detta skulle i sin tur innebära att räntekostnaden för ett lån på tre miljoner kronor blir 15 000 kronor dyrare per år (om man bortser från ränteavdragets effekter). Att som bolånetagare försöka tajma utvecklingen på räntemarknaden är dock ytterst svårt, påpekar Christina Sahlberg, sparekonom hos Skandiabanken:

”Särskilt nu när geopolitiken påverkar förväntningarna från en vecka till en annan. Vi har sett hur snabbt marknaden svängt efter kriget i Iran – från att tidigare räkna med sänkningar till att nu prisa in nya höjningar. Det visar hur osäkert ränteläget är både på kort och lång sikt”, skriver hon i en kommentar till TT.

Relativt nära

I februari, innan krigets utbrott, låg snitträntorna för rörligt respektive bundet lån på ett år, relativt nära varandra. Någon enstaka aktör hade även lägre snittränta på lån med ett års bindningstid, enligt jämförelsesajten Compricer.

Var och en ska dock gå utifrån sin egen ekonomisk situation, påpekar Christina Sahlberg:

”Jag tycker inte att man ska försöka gissa vart räntorna är på väg när man ska besluta om bunden eller rörlig boränta, utan i stället utgå från sin egen privatekonomi och sin egen trygghet. Den som vill ha stabila och förutsägbara boendekostnader kan överväga att binda sitt bolån. Den som har marginaler och klarar svängningar kan fortsätta med rörligt”, skriver hon.

Just att titta på snitträntorna – det vill säga det kunderna faktiskt har fått för ränta – i stället för den officiella listräntan, är Christina Sahlbergs tips:

”Viktigt är att känna till är att din bank kanske erbjuder tillfälliga ränterabatter som löper ut efter en tid. Det kan göra att du betalar mer än du borde för ditt lån”, skriver hon.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026