3,4 procent – så mycket höjs hyran i snitt för landets hyresgäster 2026. Den lägsta höjningen på flera år, men fortfarande ”onormalt” hög, menar Hyresgästföreningen.
– Hur ska människor ha råd? frågar förbundsordförande Marie Linder.
Några återstår, men den stora andelen förhandlingar är klara för 2026. Både för allmännyttan och privata fastighetsbolag landar höjningen i snitt på 3,4 procent, enligt siffror från Hyresgästföreningen.
– Den är betydligt lägre i år, den lägsta på fyra år, säger Marie Linder.
Historiska nivåer
Majoriteten av hyreshöjningarna ligger mellan 3 och 4 procent. Lägsta höjningen syns bland annat i Järfälla och Halmstad kommun där hyrorna i snitt höjs med 1,9 respektive 2,2 procent. Åt motsatt håll går Dorotea och Nordanstig där hyrorna höjs med 5 procent.
De senaste årens hyreshöjningar har legat på historiskt höga nivåer, som ett resultat av skenande inflation och höga räntor. I fjol låg ökningen i snitt på 4,8 procent och 2024 var den uppe på 5,1 procent.
– Om man tittar på ekonomin nu så faller räntorna och inflationen går ner. Det innebär också att kostnadstrycket minskar på fastighetsbolagen och då måste man också se till att det får effekt för Sveriges hyresgäster.
Många pressade
Om man backar tillbaka några år var den genomsnittliga hyreshöjningen nere på en betydligt lägre siffra. 2021 låg höjningen på 1,3 procent och 2020 låg det på 1,9 procent.
– Väldigt många hyreshushåll är pressade. Rent generellt är ju alla pressade av boendekostnaderna, men det har varit väldigt höga hyreshöjningar och ingen kompensation överhuvudtaget till hyresgästerna.
Hyresgästföreningen vill se att hyreshöjningarna halveras till nästa år.
– De måste ner på mer normala nivåer. Hur ska människor ha råd? Om man jobbar heltid så måste man ju också kunna klara av att leva. Får du lägga betydligt mer utav din inkomst på att ha råd att bo så påverkar ju det hur du ska klara av allt annat, säger Marie Linder.
Att kalla höjningarna för onormalt höga är däremot missvisande, menar Sveriges Allmännytta.
”Det finns ingen fast normalnivå – den beror på det ekonomiska läget. Att jämföra med en period av extremt låga räntor och obefintlig inflation ger en skev bild”, säger vd Cathrine Holgersson i en kommentar.
