loadingAles Bjaljatski i en belarusisk domstol i januari 2023. Foto: Vitaly Pivovarchyk/Belta/AP/TT
Ales Bjaljatski i en belarusisk domstol i januari 2023. Foto: Vitaly Pivovarchyk/Belta/AP/TT
Utrikes

Fredspristagare och oppositionsledare släppta

TT

Nobelpristagaren Ales Bjaljatski och oppositionsledaren Maria Kolesnikova finns bland över 100 politiska fångar som släppts från fängelse i Belarus. Det sker sedan USA lyft sanktioner mot Belarus.

– Kampen fortsätter, säger Bjaljatski i en intervju.

Bjaljatski, grundare av människorättsorganisationen Vjasna, avtjänade ett tioårigt fängelsestraff på en fångkoloni, dömd för bland annat smuggling och finansiering av politiska protester. Han tilldelades Nobels fredspris 2022, ihop med med den ryska organisationen Memorial och ukrainska CCL.

– Nobelpriset var ett erkännande för vår aktivitet, våra ambitioner som ännu inte har förverkligats, därför fortsätter kampen, säger Bjaljatski i en tv-intervju med oppositionella Belsat efter att ha anlänt till Litauens huvudstad Vilnius.

Oppositionsledaren Maria Kolesnikova i en domstol i Minsk i augusti 2021. Foto: Ramil Nasibulin/Belta/AP/TT

Kolesnikova ledde massprotesterna mot president Aleksandr Lukasjenko i Belarus 2020, tillsammans med bland andra Svetlana Tichanovskaja. Hon dömdes 2021 till elva år i fängelse mot sitt nekande.

– Jag tänker på dem som ännu inte är fria, och jag ser verkligen fram emot det ögonblick då vi alla kan omfamna varandra, säger hon i en videointervju fri i Ukraina.

Totalt 123 fångar

Viktor Babariko är en annan oppositionsföreträdare som friges. Den förre bankmannen var aktuell som presidentkandidat 2020, men greps och dömdes året efter för mut- och skattebrott till 14 års fängelse.

Totalt benådas 123 fångar av Lukasjenko. Åtminstone 114 av dem har transporterats till Ukraina, uppger ukrainska myndigheter.

Förutom belarusier finns människor från bland annat Lettland, Litauen, Polen, Japan och USA bland de frigivna.

Träffade Lukasjenko

USA:s sändebud i Belarus, John Coale, meddelade tidigare på lördagen att landet lyfter sanktioner på belarusisk så kallad pottaska.

Enligt Coale, som träffat Lukasjenko i Minsk under fredag och lördag, är målet att normalisera relationerna mellan länderna.

– Vi häver sanktioner och släpper fångar. Vi pratar ständigt med varandra, säger Coale till journalister, enligt den statligt kontrollerade nyhetsbyrån Belta.

Belarus är nära allierad till Ryssland. Landet är belagt med omfattande sanktioner från väst med hänvisning till systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och att man upplät sitt territorium till Kreml när Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Politiska fångar har i omgångar även släppts tidigare i år, däribland ett 50-tal i september. Sammanlagt bedöms över 1 000 personer vara fortsatt fängslade på politiska grunder.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingAles Bjaljatski i en belarusisk domstol i januari 2023. Foto: Vitaly Pivovarchyk/Belta/AP/TT
Ales Bjaljatski i en belarusisk domstol i januari 2023. Foto: Vitaly Pivovarchyk/Belta/AP/TT
Utrikes

Fredspristagare och oppositionsledare släppta

TT

Nobelpristagaren Ales Bjaljatski och oppositionsledaren Maria Kolesnikova finns bland över 100 politiska fångar som släppts från fängelse i Belarus. Det sker sedan USA lyft sanktioner mot Belarus.

– Kampen fortsätter, säger Bjaljatski i en intervju.

Bjaljatski, grundare av människorättsorganisationen Vjasna, avtjänade ett tioårigt fängelsestraff på en fångkoloni, dömd för bland annat smuggling och finansiering av politiska protester. Han tilldelades Nobels fredspris 2022, ihop med med den ryska organisationen Memorial och ukrainska CCL.

– Nobelpriset var ett erkännande för vår aktivitet, våra ambitioner som ännu inte har förverkligats, därför fortsätter kampen, säger Bjaljatski i en tv-intervju med oppositionella Belsat efter att ha anlänt till Litauens huvudstad Vilnius.

Oppositionsledaren Maria Kolesnikova i en domstol i Minsk i augusti 2021. Foto: Ramil Nasibulin/Belta/AP/TT

Kolesnikova ledde massprotesterna mot president Aleksandr Lukasjenko i Belarus 2020, tillsammans med bland andra Svetlana Tichanovskaja. Hon dömdes 2021 till elva år i fängelse mot sitt nekande.

– Jag tänker på dem som ännu inte är fria, och jag ser verkligen fram emot det ögonblick då vi alla kan omfamna varandra, säger hon i en videointervju fri i Ukraina.

Totalt 123 fångar

Viktor Babariko är en annan oppositionsföreträdare som friges. Den förre bankmannen var aktuell som presidentkandidat 2020, men greps och dömdes året efter för mut- och skattebrott till 14 års fängelse.

Totalt benådas 123 fångar av Lukasjenko. Åtminstone 114 av dem har transporterats till Ukraina, uppger ukrainska myndigheter.

Förutom belarusier finns människor från bland annat Lettland, Litauen, Polen, Japan och USA bland de frigivna.

Träffade Lukasjenko

USA:s sändebud i Belarus, John Coale, meddelade tidigare på lördagen att landet lyfter sanktioner på belarusisk så kallad pottaska.

Enligt Coale, som träffat Lukasjenko i Minsk under fredag och lördag, är målet att normalisera relationerna mellan länderna.

– Vi häver sanktioner och släpper fångar. Vi pratar ständigt med varandra, säger Coale till journalister, enligt den statligt kontrollerade nyhetsbyrån Belta.

Belarus är nära allierad till Ryssland. Landet är belagt med omfattande sanktioner från väst med hänvisning till systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och att man upplät sitt territorium till Kreml när Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Politiska fångar har i omgångar även släppts tidigare i år, däribland ett 50-tal i september. Sammanlagt bedöms över 1 000 personer vara fortsatt fängslade på politiska grunder.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026