Den svenska tjänstesektorn bromsade in rejält i juli. Pessimismen kring sysselsättningen är nu den högsta sedan pandemin.

– Det som framförallt är oroväckande är nedgången i sysselsättningen och den har ju trendat nedåt ganska länge, säger Jörgen Kennemar, företagsekonom på Swedbank.

Inköpschefsindex för tjänstesektorn sjönk i juli till 48,8 enligt Swedbank och Silf. Det kan jämföras med junis reviderade siffra på 54,3. Bakslaget kommer efter två månader i tillväxtzonen, det vill säga över 50.

– Efter ett starkt utfall i juni är detta ett bakslag. Men det visar också att konjunkturen i tjänstesektorn är bräcklig och inte riktigt tar fart. Det sätter avtryck i sysselsättningen som noterade den lägsta nivån sedan pandemiåret 2020, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex.

”Väldigt trög”

Analytiker hade i genomsnitt räknat med att indexet skulle öka till 54,0 i juli, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.

– Man får ta höjd för att sommarmånaderna är lite mer svårtolkade, men tittar man under en tremånadersperiod så är det ändå en väldigt trög tjänstekonjunktur.

Det sammanlagda inköpschefsindexet, där tillverkningsindustrin också räknas, sjönk därmed till 50,3 i juli mot junis siffra på 53,6. Ett indextal över 50 indikerar ökad aktivitet i sektorn. Det blir den tionde månaden i rad som indexet är i tillväxtzonen.

– Det är naturligtvis en utmaning för den ekonomiska politiken. Kraven ökar på att stimulera ekonomin. Nu står vi inför en budget i höst och och det kan komma fler stimulansåtgärder från regeringen. Dessutom ökar trycket på riksbanken att att sänka räntan när vi inte får fart i den ekonomiska tillväxten, säger Jörgen Kennemar.

Yttre faktorer

Han menar att även yttre faktorer spelar in.

– Mycket av den här svaga konjunkturen är kopplad till osäkerheter i världsekonomin och ett spänt geopolitiskt läge och det gör det extra svårt att få igång något riktigt drag i tillväxten.