Inrikes

Myndigheter som styr över sina egna avgifter blir lata

Olle Felten
loadingAvgifter för statliga tjänster kan bidra till lägre effektivitet, om myndigheten får behålla intäkterna. Det visar Riksrevisionens granskning. Foto: Shutterstock
Avgifter för statliga tjänster kan bidra till lägre effektivitet, om myndigheten får behålla intäkterna. Det visar Riksrevisionens granskning. Foto: Shutterstock

Riksrevisionen konstaterar att statliga myndigheter som får behålla intäkterna från avgiftsbelagda tjänster, där man själv sätter priset, inte har tillräckliga incitament för att effektivisera och att hålla nere priserna.

Riksrevisionen har granskat statliga myndigheter som både bestämmer storleken på de avgifter man tar ut och behåller intäkterna i sin egen verksamhet. Granskningens syfte är att klargöra om styrningen av dessa statliga myndigheters avgiftshantering är effektiv.

Riksrevisionen menar att problematiken handlar om att när de aktuella myndigheterna i praktiken kan avgöra verksamhetens storlek och ambitionsnivå, finns det en förhöjd risk för ineffektivitet. Man skriver i sin granskningsrapport att situationen kan minska incitamenten för att effektivisera verksamheten och minska kostnaderna för företagen.

Avgiftsfinansiering av statliga tjänster

Avgifter för statliga tjänster ska följa de krav och förutsättningar som lagts fast i lagstiftning av riksdagen samt i förordningar, regleringsbrev eller andra beslut av regeringen eller i EU-förordningar.

Av de 255 statliga förvaltningsmyndigheterna tog, enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV) senaste rapport, 194 ut avgifter under 2024. Totalt togs 94,4 miljarder kronor ut i sådana avgifter under 2024. Av dessa myndigheter har 18 rätt att både bestämma avgifternas storlek och behålla intäkterna. Dessa tog ut totalt 9,2 miljarder kronor i avgifter förra året.

Huvudregeln är att myndigheter inte får disponera avgiftsintäkterna. Det finns dock undantag, som styrs av riksdagen. Sådana omständigheter kan vara: Avgifter som styrs av efterfrågan, även om denna föranleds av ett rättsligt tvång.

Verksamhetens intäkter, kostnader och resultat särredovisas och framgår av myndighetens årsredovisning.

Det främjar möjligheterna till hög effektivitet och service i verksamheten.

En god styrning och kontroll av verksamheten kan säkerställas.

Utgiftstaket justeras så att det behåller den avsedda finansiella stramheten.

Källa: Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksrevisionen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Inrikes

Myndigheter som styr över sina egna avgifter blir lata

Olle Felten
loadingAvgifter för statliga tjänster kan bidra till lägre effektivitet, om myndigheten får behålla intäkterna. Det visar Riksrevisionens granskning. Foto: Shutterstock
Avgifter för statliga tjänster kan bidra till lägre effektivitet, om myndigheten får behålla intäkterna. Det visar Riksrevisionens granskning. Foto: Shutterstock

Riksrevisionen konstaterar att statliga myndigheter som får behålla intäkterna från avgiftsbelagda tjänster, där man själv sätter priset, inte har tillräckliga incitament för att effektivisera och att hålla nere priserna.

Riksrevisionen har granskat statliga myndigheter som både bestämmer storleken på de avgifter man tar ut och behåller intäkterna i sin egen verksamhet. Granskningens syfte är att klargöra om styrningen av dessa statliga myndigheters avgiftshantering är effektiv.

Riksrevisionen menar att problematiken handlar om att när de aktuella myndigheterna i praktiken kan avgöra verksamhetens storlek och ambitionsnivå, finns det en förhöjd risk för ineffektivitet. Man skriver i sin granskningsrapport att situationen kan minska incitamenten för att effektivisera verksamheten och minska kostnaderna för företagen.

Avgiftsfinansiering av statliga tjänster

Avgifter för statliga tjänster ska följa de krav och förutsättningar som lagts fast i lagstiftning av riksdagen samt i förordningar, regleringsbrev eller andra beslut av regeringen eller i EU-förordningar.

Av de 255 statliga förvaltningsmyndigheterna tog, enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV) senaste rapport, 194 ut avgifter under 2024. Totalt togs 94,4 miljarder kronor ut i sådana avgifter under 2024. Av dessa myndigheter har 18 rätt att både bestämma avgifternas storlek och behålla intäkterna. Dessa tog ut totalt 9,2 miljarder kronor i avgifter förra året.

Huvudregeln är att myndigheter inte får disponera avgiftsintäkterna. Det finns dock undantag, som styrs av riksdagen. Sådana omständigheter kan vara: Avgifter som styrs av efterfrågan, även om denna föranleds av ett rättsligt tvång.

Verksamhetens intäkter, kostnader och resultat särredovisas och framgår av myndighetens årsredovisning.

Det främjar möjligheterna till hög effektivitet och service i verksamheten.

En god styrning och kontroll av verksamheten kan säkerställas.

Utgiftstaket justeras så att det behåller den avsedda finansiella stramheten.

Källa: Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksrevisionen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025