Språkspalten

Artigt tilltal

Sverker Johansson
Sverker Johansson
loading1800-talsartighet i Albert Engströms tappning. Foto: Public Domain
1800-talsartighet i Albert Engströms tappning. Foto: Public Domain

Artighet kan vara ett socialt smörjmedel, men också ett sätt att tydliggöra sociala hierarkier. Uppåt i hierarkin är man artig, nedåt är det inte lika noga. Den sortens artighet är samma typ av social signal som när två hundar möts och den dominanta håller svansen högt, medan den undergivna stoppar svansen mellan benen.

Men artighet handlar också om att markera närhet i relationer, där ett artigt och formellt tilltal används för att signalera social distans; att man inte är du och bror med någon.

I många språk är artigheten inbyggd i språket, så att olika ord används uppåt och nedåt, eller beroende på om relationen är intim eller distanserad. Ofta handlar det om val av pronomen. Svenskans du och ni är ett exempel – som dock har en mycket mer komplicerad historia än så, nog för att fylla en egen spalt.

Sverker Johansson
Sverker Johansson
Lingvist
Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Språkspalten

Artigt tilltal

Sverker Johansson
Sverker Johansson
loading1800-talsartighet i Albert Engströms tappning. Foto: Public Domain
1800-talsartighet i Albert Engströms tappning. Foto: Public Domain

Artighet kan vara ett socialt smörjmedel, men också ett sätt att tydliggöra sociala hierarkier. Uppåt i hierarkin är man artig, nedåt är det inte lika noga. Den sortens artighet är samma typ av social signal som när två hundar möts och den dominanta håller svansen högt, medan den undergivna stoppar svansen mellan benen.

Men artighet handlar också om att markera närhet i relationer, där ett artigt och formellt tilltal används för att signalera social distans; att man inte är du och bror med någon.

I många språk är artigheten inbyggd i språket, så att olika ord används uppåt och nedåt, eller beroende på om relationen är intim eller distanserad. Ofta handlar det om val av pronomen. Svenskans du och ni är ett exempel – som dock har en mycket mer komplicerad historia än så, nog för att fylla en egen spalt.

Sverker Johansson
Sverker Johansson
Lingvist
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025