loadingEn synskadad kvinna känner på en kopia av en antik grekisk staty. Antiken kan kännas både nära och långt borta på samma gång. Foto: Louisa Gouliamaki/AFP via Getty Images
En synskadad kvinna känner på en kopia av en antik grekisk staty. Antiken kan kännas både nära och långt borta på samma gång. Foto: Louisa Gouliamaki/AFP via Getty Images
Ledare

Antiken – lagom nära och lagom långt borta

Aron Lamm

I nästan varje nummer av den här kulturbilagan har vi någonting som direkt eller indirekt handlar om den västerländska antiken – alltså i praktiken Grekland och Rom, kanske framför allt från tiden ungefär 500 f.Kr. till 500 e.Kr. Detta är inget undantag, med texter om såväl Cicero och Seneca som Homeros. Hur kommer det sig?

Frågan kanske verkar dum. Vi får vanligen höra hur mycket av våra kulturer och vår västerländska civilisation som bygger på idéer, koncept och utvecklingar från den här perioden. Den gängse lättuggade historieskrivningen säger ungefär att antiken gick över i en mörk medeltid när Rom föll, för att sedan återupptäckas i Italien med början på 1300-talet och därefter fullt blomstra under de kommande århundradena, den så kallade renässansen.

Därefter påstås vi under 1700-talet på allvar ha återupptäckt till exempel den förträffliga idén om demokrati, som tillämpades i vissa grekiska stadsstater, och sedan ha byggt hela vår moderna västerländska civilisation kring denna.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn synskadad kvinna känner på en kopia av en antik grekisk staty. Antiken kan kännas både nära och långt borta på samma gång. Foto: Louisa Gouliamaki/AFP via Getty Images
En synskadad kvinna känner på en kopia av en antik grekisk staty. Antiken kan kännas både nära och långt borta på samma gång. Foto: Louisa Gouliamaki/AFP via Getty Images
Ledare

Antiken – lagom nära och lagom långt borta

Aron Lamm

I nästan varje nummer av den här kulturbilagan har vi någonting som direkt eller indirekt handlar om den västerländska antiken – alltså i praktiken Grekland och Rom, kanske framför allt från tiden ungefär 500 f.Kr. till 500 e.Kr. Detta är inget undantag, med texter om såväl Cicero och Seneca som Homeros. Hur kommer det sig?

Frågan kanske verkar dum. Vi får vanligen höra hur mycket av våra kulturer och vår västerländska civilisation som bygger på idéer, koncept och utvecklingar från den här perioden. Den gängse lättuggade historieskrivningen säger ungefär att antiken gick över i en mörk medeltid när Rom föll, för att sedan återupptäckas i Italien med början på 1300-talet och därefter fullt blomstra under de kommande århundradena, den så kallade renässansen.

Därefter påstås vi under 1700-talet på allvar ha återupptäckt till exempel den förträffliga idén om demokrati, som tillämpades i vissa grekiska stadsstater, och sedan ha byggt hela vår moderna västerländska civilisation kring denna.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024