loadingKundvagn med matvaror i livsmedelsbutik. Arkivbild. Foto: Tim Aro/SvD/TT
Kundvagn med matvaror i livsmedelsbutik. Arkivbild. Foto: Tim Aro/SvD/TT
Ekonomi & Näringsliv

Högre inflation i juli: ”Svårare att sänka räntan”

TT

Inflationen steg ännu mer i juli och ligger nu på 3,0 procent i årstakt, visar preliminära siffror från SCB. Det är den högsta siffran på 18 månader, och är klart över Riksbankens inflationsmål.

– Det gör det svårare för Riksbanken att sänka räntan, säger Danske Banks Susanne Spector.

Inflationen i juli landade på 3,0 procent enligt KPIF-måttet, visar en preliminär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB). Det var något under analytikernas förväntningar som i snitt låg på 3,1 procent. I juni låg inflationstakten på då överaskande höga 2,8 procent. Riksbankens mål är en inflation på 2,0 procent.

Senast KPIF-inflationen var så hög var i januari 2024 då den låg på 3,3 procent.

Besvikelse

Danske Banks chefekonom Susanne Spector säger att inflationssiffran gör det svårare för Riksbanken att sänka räntan och att det nu tycks uteslutet att sänka i augusti.

– Så en besvikelse att siffrorna inte föll tillbaka efter förra månadens överraskande höga utfall men väl i linje med förväntan, säger hon och tillägger:

– Riksbanken är i en svår situation med en svagare ekonomisk utveckling.

SEB:s chefsekonom Jens Magnusson lyfter att inflationen var lite lägre än förväntat med tanke på den tydliga uppgång som syntes förra månaden.

– Därmed kan man anta att Riksbanken sänker styrräntan i september. Hade siffran landat högre i dag hade det varit mer osannolikt.

Enligt Jens Magnusson ska vi dock inte tolka siffran som att vi är håller på att få bukt med inflationen.

– Riksbanken blåser nog inte faran över och inflationen ligger ännu över målbilden. Vi vet dessutom ännu inte hur de nya USA-tullarna slår mot ekonomin, säger han.

Kalldusch för Riksbanken

Även Länsförsäkringar chefekonom Alexandra Stråberg konstaterar att det var något lägre än väntat men lyfter att det fortsatt är högt.

”Sommarens inflationssiffror har varit något av en kalldusch för såväl Riksbanken som för de svenska hushållen. Det här var det sista som ekonomin behövde i nuvarande läge”.

Inflationen mätt som KPI landade på 0,8 procent i årstakt. KPIF exklusive energi landade på 3,1 procent.

KPIF-inflationen, som enligt Riksbankens inflationsmål ska ligga på 2,0 procent, är ett underliggande inflationsmått där effekterna av räntekostnader har räknats bort.

Vad betyder KPI och KPIF?

Inflation avser i dagligt tal konsumentprisökningarna under en period jämfört med priset för samma varor och tjänster under samma period ett år tidigare. Inflationen mäts med hjälp av konsumentprisindex (KPI), som utgår från prissättningen på en definierad korg av varor och tjänster.

Riksbanken använder ett annat justerat inflationsmått för sitt inflationsmål på 2 procent. Det heter KPIF och när den beräknas tas förändringarna av hushållens bolåneräntor bort.

Den underliggande inflationen eller "kärninflationen" beskrivs av andra alternativa inflationsmått. I Sverige används oftast måttet KPIF exlusive energi, där man förutom boränteeffekter även plockar bort energiprisförändringarna. I andra länder plockar man även bort livsmedelspriser när man pratar om underliggande inflation.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingKundvagn med matvaror i livsmedelsbutik. Arkivbild. Foto: Tim Aro/SvD/TT
Kundvagn med matvaror i livsmedelsbutik. Arkivbild. Foto: Tim Aro/SvD/TT
Ekonomi & Näringsliv

Högre inflation i juli: ”Svårare att sänka räntan”

TT

Inflationen steg ännu mer i juli och ligger nu på 3,0 procent i årstakt, visar preliminära siffror från SCB. Det är den högsta siffran på 18 månader, och är klart över Riksbankens inflationsmål.

– Det gör det svårare för Riksbanken att sänka räntan, säger Danske Banks Susanne Spector.

Inflationen i juli landade på 3,0 procent enligt KPIF-måttet, visar en preliminär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB). Det var något under analytikernas förväntningar som i snitt låg på 3,1 procent. I juni låg inflationstakten på då överaskande höga 2,8 procent. Riksbankens mål är en inflation på 2,0 procent.

Senast KPIF-inflationen var så hög var i januari 2024 då den låg på 3,3 procent.

Besvikelse

Danske Banks chefekonom Susanne Spector säger att inflationssiffran gör det svårare för Riksbanken att sänka räntan och att det nu tycks uteslutet att sänka i augusti.

– Så en besvikelse att siffrorna inte föll tillbaka efter förra månadens överraskande höga utfall men väl i linje med förväntan, säger hon och tillägger:

– Riksbanken är i en svår situation med en svagare ekonomisk utveckling.

SEB:s chefsekonom Jens Magnusson lyfter att inflationen var lite lägre än förväntat med tanke på den tydliga uppgång som syntes förra månaden.

– Därmed kan man anta att Riksbanken sänker styrräntan i september. Hade siffran landat högre i dag hade det varit mer osannolikt.

Enligt Jens Magnusson ska vi dock inte tolka siffran som att vi är håller på att få bukt med inflationen.

– Riksbanken blåser nog inte faran över och inflationen ligger ännu över målbilden. Vi vet dessutom ännu inte hur de nya USA-tullarna slår mot ekonomin, säger han.

Kalldusch för Riksbanken

Även Länsförsäkringar chefekonom Alexandra Stråberg konstaterar att det var något lägre än väntat men lyfter att det fortsatt är högt.

”Sommarens inflationssiffror har varit något av en kalldusch för såväl Riksbanken som för de svenska hushållen. Det här var det sista som ekonomin behövde i nuvarande läge”.

Inflationen mätt som KPI landade på 0,8 procent i årstakt. KPIF exklusive energi landade på 3,1 procent.

KPIF-inflationen, som enligt Riksbankens inflationsmål ska ligga på 2,0 procent, är ett underliggande inflationsmått där effekterna av räntekostnader har räknats bort.

Vad betyder KPI och KPIF?

Inflation avser i dagligt tal konsumentprisökningarna under en period jämfört med priset för samma varor och tjänster under samma period ett år tidigare. Inflationen mäts med hjälp av konsumentprisindex (KPI), som utgår från prissättningen på en definierad korg av varor och tjänster.

Riksbanken använder ett annat justerat inflationsmått för sitt inflationsmål på 2 procent. Det heter KPIF och när den beräknas tas förändringarna av hushållens bolåneräntor bort.

Den underliggande inflationen eller "kärninflationen" beskrivs av andra alternativa inflationsmått. I Sverige används oftast måttet KPIF exlusive energi, där man förutom boränteeffekter även plockar bort energiprisförändringarna. I andra länder plockar man även bort livsmedelspriser när man pratar om underliggande inflation.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025