Romanerna ska fortsatt vara skrivna av människor. Men svenska förlag använder AI till att översätta bland annat romance och feelgood.
– De kanske blir ”good enough” men är det dit vi siktar? säger Anja Gatu, ordförande i Författarförbundet.
På Gyldendal Astra används AI till översättningar av deckare, feelgood och romance från engelska till svenska.
– Vi skulle aldrig använda AI till poesi, lovar förlagschefen Petra Ward som beskriver de AI-översatta böckerna som ”handlingsdrivna snarare än språkdrivna”.
Även tidsaspekten är avgörande – AI används till böcker som behöver ges ut fort.
– 25 procent av alla böcker som säljs i dag är på engelska, ska vi ha en chans att hålla kvar böckerna på svenska måste vi ha ut dem ganska snabbt. Men vi har alltid en människa som redigerar översättningarna sedan.
”Demokratiskt problem”
Anja Gatu på Författarförbundet tycker att även underhållningslitteraturen ska översättas av människor.
– Varför anser man att romance och deckare inte är värda mänskliga översättare? Där finns ett slags demokratiskt läsarproblem, säger hon och framhåller att utvecklingen i längden drabbar all litteratur.
– Det är väldigt få översättare som går direkt till att översätta Nobelpristagare. Jobben som nu försvinner till AI är oftast ingångsjobben som de också behöver.
Adam Dahlin, publicistisk chef på Norstedts, och Lisa Jonasdotter Nilsson, operativ chef på Forum, uppger att deras förlag använder AI-översättare vid ”enstaka tillfällen”.
Norstedts har, liksom Gyldendal Astra, använts sig av översättarbyrån Nuanxed vars AI-översättningar sedan granskas av byråns redaktörer. I samtliga fall handlar det om ”underhållningslitteratur” som översatts från engelska till svenska.
– När det är mer avancerad litteratur ska det vara en mänsklig översättare, helt enkelt, säger Adam Dahlin.
Snabb takt
Forum har använt AI för att översätta vissa ”publikfavoriter” i långformat som norska Elisabeth Hammers serie ”Frostros” som endast ges ut digitalt och i snabb takt.
– Fördelen är att det går fortare, men vi kompenserar alltid med en större redaktörsinsats, säger Lisa Jonasdotter Nilsson som framhåller att upphovsrätten ägs av författaren som alltid måste ge sitt godkännande innan en AI-översättning görs.
Anja Gatu beskriver arbetet för de redaktörer som ska putsa AI-översättningarna som otacksamt.
– Det är bara att hoppas att man från förlagshåll inte enbart ser kortsiktiga ekonomiska vinster som i nuläget inte ens blir särskilt stora eftersom det blir så pass dåligt att man måste ha mycket mänsklig handpåläggning efteråt.
