Hälsa

Adhd-diagnoser ökar kraftigt bland unga i Sverige

Staffan Erfors
Staffan Erfors
loadingÖver 96 000 barn och unga fick adhdmedicin 2024 – en ökning med 10 000 på ett år. Foto: Christopher Furlong/Getty Images
Över 96 000 barn och unga fick adhdmedicin 2024 – en ökning med 10 000 på ett år. Foto: Christopher Furlong/Getty Images

Över 96 000 barn och unga fick adhd-medicin 2024 – en ökning med 10 000 på ett år. Ökad kunskap, samhällsförändringar och ojämn tillgång till vård pekas ut som möjliga orsaker bakom utvecklingen.

Antalet barn och unga i Sverige som får adhd-diagnos och medicin har ökat explosionsartat under de senaste åren. Enligt Socialstyrelsens färska statistik hämtade drygt 96 000 barn och ungdomar under 18 år ut läkemedel mot adhd under 2024 – en ökning med över 10 000 individer på bara ett år.

Bakom siffrorna finns en komplex verklighet. Vad är det egentligen som ligger bakom denna utveckling? Handlar det om en ökad förekomst av adhd i samhället – eller har något annat förändrats?

Diagnosen adhd

Adhd, eller Attention Deficit Hyperactivity Disorder, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att koncentrera sig, kontrollera impulser och reglera aktivitetsnivå.

Den brukar delas in i tre typer: ouppmärksam, hyperaktiv/impulsiv samt en kombinerad form.

Vanliga symtom är svårigheter att hålla fokus, glömska, rastlöshet och impulsivitet. Adhd förekommer hos både barn och vuxna, men uttrycken kan förändras med åldern.

Orsakerna är inte helt klarlagda, men forskning pekar på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer.

Diagnosen ställs genom en utredning som inkluderar intervjuer, observationer och ibland tester.

Behandling består ofta av en kombination av medicinering, psykologisk behandling och anpassningar i skola eller arbete.

Med rätt stöd kan personer med adhd leva ett fungerande och meningsfullt liv. Det är viktigt att öka förståelsen för diagnosen för att minska fördomar och förbättra livsvillkoren för dem som berörs.

Staffan Erfors
Staffan Erfors
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Hälsa

Adhd-diagnoser ökar kraftigt bland unga i Sverige

Staffan Erfors
Staffan Erfors
loadingÖver 96 000 barn och unga fick adhdmedicin 2024 – en ökning med 10 000 på ett år. Foto: Christopher Furlong/Getty Images
Över 96 000 barn och unga fick adhdmedicin 2024 – en ökning med 10 000 på ett år. Foto: Christopher Furlong/Getty Images

Över 96 000 barn och unga fick adhd-medicin 2024 – en ökning med 10 000 på ett år. Ökad kunskap, samhällsförändringar och ojämn tillgång till vård pekas ut som möjliga orsaker bakom utvecklingen.

Antalet barn och unga i Sverige som får adhd-diagnos och medicin har ökat explosionsartat under de senaste åren. Enligt Socialstyrelsens färska statistik hämtade drygt 96 000 barn och ungdomar under 18 år ut läkemedel mot adhd under 2024 – en ökning med över 10 000 individer på bara ett år.

Bakom siffrorna finns en komplex verklighet. Vad är det egentligen som ligger bakom denna utveckling? Handlar det om en ökad förekomst av adhd i samhället – eller har något annat förändrats?

Diagnosen adhd

Adhd, eller Attention Deficit Hyperactivity Disorder, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att koncentrera sig, kontrollera impulser och reglera aktivitetsnivå.

Den brukar delas in i tre typer: ouppmärksam, hyperaktiv/impulsiv samt en kombinerad form.

Vanliga symtom är svårigheter att hålla fokus, glömska, rastlöshet och impulsivitet. Adhd förekommer hos både barn och vuxna, men uttrycken kan förändras med åldern.

Orsakerna är inte helt klarlagda, men forskning pekar på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer.

Diagnosen ställs genom en utredning som inkluderar intervjuer, observationer och ibland tester.

Behandling består ofta av en kombination av medicinering, psykologisk behandling och anpassningar i skola eller arbete.

Med rätt stöd kan personer med adhd leva ett fungerande och meningsfullt liv. Det är viktigt att öka förståelsen för diagnosen för att minska fördomar och förbättra livsvillkoren för dem som berörs.

Staffan Erfors
Staffan Erfors
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025