Trauman i barndomen får djupgående effekter, både mentalt och fysiskt. Studier visar nu på potentialen hos yoga och mindfulness när det gäller traumaoffer.

Rocsana Enriquez kom att tänka på yoga igen när hon var gravid. Hon var 19 år och befann sig i ett destruktivt förhållande.

När Rocsana, som jag intervjuade i min forskning, var yngre hade hon gått med i ett yogaprogram för unga, i San Fransisco. Hon började använda tekniker hon lärt sig tidigare för att sakta ner när hon var arg och för att få en paus innan hon reagerade. Hon mindes andningstekniker och ställningar som fick henne att må bättre när inget annat gjorde det.

Trauma under uppväxten har en förödande effekt både mentalt och kroppsligt. Men den kopplingen mellan kropp och sinne ger också en möjlig väg till läkning. En växande mängd forskning visar effektiviteten av att använda yoga och andra kroppsbaserade program för att komma åt mentala och fysiska trauma.

I april 2017 gav The Georgetown Law Center on Poverty and Inequality, där jag arbetar, ut en unik rapport med intervjuer med experter och två pilotstudier som fokuserar på flickor i riskzonen.

Slutsatsen? Yoga och mindfulness-program kan utrusta flickor som Rocsana – särskilt de som omfattas av lagsystemet gällande unga – med verktyg som hjälper dem att må bra.

Övergrepp leder till ångest

Forskning visar att en hisnande mängd amerikanska ungdomar upplever trauman. I en undersökning med 17 000 deltagare rapporterade 21 procent att de utnyttjats sexuellt i sin barndom, 26 procent rapporterade fysiskt utnyttjande och 14,8 procent rapporterade känslomässig ignorans.

Ungdomar i rättssystemet gällande unga är de mest sårbara och en högre andel rapporterar om trauman än deras kamrater. Sådana här upplevelser sätter djupa spår inte bara i den mentala hälsan utan också i den fysiska hälsan. Det är vanligare att de här barnen hamnar i depression och blir utnyttjade som vuxna. De får även hjärtsjukdomar, cancer och leversjukdomar i högre utsträckning.

Studier visar att yogaprogram som är upplagda särskilt för traumaoffer – program som inkluderar reglerad andning, kontrollerad rörelse och övningar i mindfulness – kan ha långtgående goda effekter för deltagarna. Bland andra positiva resultat så märks förbättringar i den mentala hälsan (självreglering, självaktning) och den fysiska (bättre sömn, förbättringar av magproblem).

Vi visar i vår rapport att vi ännu inte har upptäckt den fulla potentialen hos de här programmen i att kunna hjälpa unga flickor i riskzonen. Nästa steg är att lägga upp specifika planer som möter flickornas unika upplevelser och perspektiv.

Till exempel borde yoga- och mindfulnessprogram betona att bygga relationer, för att reflektera det värde som flickor ofta sätter på relationer med andra personer. Kroppsterapi bör också svara för det faktum att flickor oftare än pojkar utnyttjas sexuellt. Enligt en studie är skillnaden mellan de rapporterade fallen 32 procent. Den skillnaden märks även i andra studier.

Om människor kan lära sig förmågan att kontrollera andningen, det fysiska engagemanget och mindfulness, så kan det hjälpa till att bryta traumacykeln.

Dessutom utsätts färgade flickor oftare och många har utsatts för våld på grund av sin identitet. Detta formar på djupet deras upplevelser av trauma och hur världen reagerar på dem. Så för att verkligen vara effektiva måste yoga- och mindfulnessprogram möta dessa unika faktorer på ett genomtänkt sätt.

Om de kan det så kan de fysiska och mentala fördelarna med yoga nå, och hjälpa, ett mycket större bredd av flickor i behov. Och det behovet är djupgående: i rättssystemet får flickor ofta inte tillräcklig hjälp.

Från elev till lärare

Rocsana sökte i yogaprogrammet samma lugn som hon hade uppnått flera år tidigare, utan förväntningar. Yogaprogrammet hjälpte henne och vad mer var: nu har hon tagit steget från elev till lärare, som anställd i det program som hon tackar för att ha kunnat förändra sitt liv. Det hjälper henne att vara den lärare och förebild som hon vill vara, säger hon.

Rocsana sade till mig att om människor kan lära sig förmågan att kontrollera andningen, det fysiska engagemanget och mindfulness, så kan det hjälpa till att bryta traumacykeln. Vår forskning bekräftar det.

Rebecca Epstein, executive director vid Georgetown Law Center on Poverty and Inequality, Georgetown University. Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation.