loadingSofia Asplund är distrikts- och företagssköterska. Hon har skrivit avhandlingen "Arbetsrelaterad stress och hälsa bland kommunanställda i glesbygd i norra Sverige". Foto: Umeå universitet
Sofia Asplund är distrikts- och företagssköterska. Hon har skrivit avhandlingen "Arbetsrelaterad stress och hälsa bland kommunanställda i glesbygd i norra Sverige". Foto: Umeå universitet
Hälsa

Utmattning vanligt bland kommunanställda

Lotta Svedin

Det är vanligt att kommunanställda i glesbygdskommuner i norra Sverige upplever att de är nära att ”gå in i väggen”. Det är mycket jobb, stor sjukfrånvaro och brist på vikarier samtidigt som stödet från chefen är otillräckligt. Det leder till stress och känslan av att inte räcka till.

En ny avhandling från Umeå universitet visar att det finns ett samband mellan höga krav, otillräckliga resurser, brist på stöd i arbetet och självskattat utmattningssyndrom.

I glesbygdskommuner har den kommunala sektorn högst sjukfrånvaro av alla sektorer och sjukskrivningarna beror framför allt på stressrelaterade diagnoser som utmattningssyndrom. 

Kraven på personalen i kommunal verksamhet är höga och cheferna räcker inte till. Det är svårt att rekrytera personal och många flyttar från orten. De ekonomiska nedskärningarna är tuffa för kommunens personal. 

– Det behövs insatser för att främja hälsan för kommunanställda i glesbygden som är i riskzonen för sjukskrivning, säger Sofia Asplund, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.

Studien visar att en av fem kommunanställda i glesbygdskommunerna rapporterade om självskattat utmattningssyndrom. De upplevde även att den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön var sämre, med höga krav och fler konflikter, än för dem som inte angett självskattat utmattningssyndrom.

I avhandlingen framgår att många kommunanställda anser att de har en hög arbetsbelastning. Det är ofta brist på vikarier och de upplever att de inte får tillräckligt med stöd från sin närmaste chef. Bristen på vikarier gör att de ofta är underbemannade eller får jobba med outbildad personal utan erfarenhet. 

Många känner sig otillräckliga och tycker att jobbet påverkar både hälsan och familjelivet. De ger allt på jobbet och har ingen ork kvar till hushållssysslor, familjeliv och fritidsaktiviteter när de kommer hem.

Cheferna i glesbygdskommunernas kommunala verksamheter är ofta ansvariga för väldigt många anställda och då är det svårt att vara en närvarande och stöttande chef. Det påverkar både deras egen och medarbetarnas arbetsmiljö.

Av studien framgår att det finns både positiva och negativa aspekter med att jobba i en glesbygdskommun. Det kan vara svårt att byta jobb och att vara chef i en kommun där alla känner alla. Men samtidigt finns mycket kunskap och bra samarbete.

– En slutsats är att sänka kraven i den kommunala organisationen för att förebygga arbetsrelaterad stress, främja hälsa och förebygga sjukskrivning bland kommunanställda i norra Sveriges glesbygd. Det är också viktigt med ett närvarande ledarskap och att därför se över antalet medarbetare som varje chef är ansvarig för, säger Sofia Asplund.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSofia Asplund är distrikts- och företagssköterska. Hon har skrivit avhandlingen "Arbetsrelaterad stress och hälsa bland kommunanställda i glesbygd i norra Sverige". Foto: Umeå universitet
Sofia Asplund är distrikts- och företagssköterska. Hon har skrivit avhandlingen "Arbetsrelaterad stress och hälsa bland kommunanställda i glesbygd i norra Sverige". Foto: Umeå universitet
Hälsa

Utmattning vanligt bland kommunanställda

Lotta Svedin

Det är vanligt att kommunanställda i glesbygdskommuner i norra Sverige upplever att de är nära att ”gå in i väggen”. Det är mycket jobb, stor sjukfrånvaro och brist på vikarier samtidigt som stödet från chefen är otillräckligt. Det leder till stress och känslan av att inte räcka till.

En ny avhandling från Umeå universitet visar att det finns ett samband mellan höga krav, otillräckliga resurser, brist på stöd i arbetet och självskattat utmattningssyndrom.

I glesbygdskommuner har den kommunala sektorn högst sjukfrånvaro av alla sektorer och sjukskrivningarna beror framför allt på stressrelaterade diagnoser som utmattningssyndrom. 

Kraven på personalen i kommunal verksamhet är höga och cheferna räcker inte till. Det är svårt att rekrytera personal och många flyttar från orten. De ekonomiska nedskärningarna är tuffa för kommunens personal. 

– Det behövs insatser för att främja hälsan för kommunanställda i glesbygden som är i riskzonen för sjukskrivning, säger Sofia Asplund, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.

Studien visar att en av fem kommunanställda i glesbygdskommunerna rapporterade om självskattat utmattningssyndrom. De upplevde även att den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön var sämre, med höga krav och fler konflikter, än för dem som inte angett självskattat utmattningssyndrom.

I avhandlingen framgår att många kommunanställda anser att de har en hög arbetsbelastning. Det är ofta brist på vikarier och de upplever att de inte får tillräckligt med stöd från sin närmaste chef. Bristen på vikarier gör att de ofta är underbemannade eller får jobba med outbildad personal utan erfarenhet. 

Många känner sig otillräckliga och tycker att jobbet påverkar både hälsan och familjelivet. De ger allt på jobbet och har ingen ork kvar till hushållssysslor, familjeliv och fritidsaktiviteter när de kommer hem.

Cheferna i glesbygdskommunernas kommunala verksamheter är ofta ansvariga för väldigt många anställda och då är det svårt att vara en närvarande och stöttande chef. Det påverkar både deras egen och medarbetarnas arbetsmiljö.

Av studien framgår att det finns både positiva och negativa aspekter med att jobba i en glesbygdskommun. Det kan vara svårt att byta jobb och att vara chef i en kommun där alla känner alla. Men samtidigt finns mycket kunskap och bra samarbete.

– En slutsats är att sänka kraven i den kommunala organisationen för att förebygga arbetsrelaterad stress, främja hälsa och förebygga sjukskrivning bland kommunanställda i norra Sveriges glesbygd. Det är också viktigt med ett närvarande ledarskap och att därför se över antalet medarbetare som varje chef är ansvarig för, säger Sofia Asplund.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024