UG: Cirka sju procent av våldtäktsanmälningarna leder till åtal
Fredrik Bratt, biträdande chef i polisområde Stockholm Nord. Foto: Skärmdump/SVT


Antalet anmälda våldtäkter ökade under 2018 med 614 brott till 7 840. Samtidigt minskar antalet våldtäktsbrott som klaras upp. Under första halvåret av 2018 var det endast 7,4 procent. Det visar SVT:s Uppdrag granskning.

Åklagarmyndigheten rekommenderar att gärningsmannen i princip alltid ska höras. Men trots detta läggs många utredningar ned utan att man ens förhör den misstänkte. 40 procent av utredningarna läggs ner utan att man kallar in den misstänkte till förhör.

Brist på resurser

Ulrika Rogland har tidigare jobbat som åklagare i fjorton år. Men hon sade upp sig eftersom hon tyckte att våldtäktsutredningar inte får tillräckligt med resurser.

Karlskrona åklagarkammare har endast väckt åtal i cirka fem procent av polisutredningarna.

Uppdrag gransknings kartläggning visar att Solna och Sundbyberg har relativt få fall som leder till åtal. Under 2016 och fram till augusti 2018 har endast en tredjedel av den misstänkte förövaren förhörts.

I ett fall dröjde de tio månader innan man förhörde den misstänkte. Sedan lades utredningen ner.

– Jag håller med om att det är lång tid så klart. Delar av svaret ligger ju i att man fått prioritera andra ärenden, säger Fredrik Bratt, biträdande chef i polisområde Stockholm Nord, till tv-programmet.

Sedan 2015 har polisen fått nationella riktlinjer, vilket innebär att våldtäkter utreds av de poliser som har hand om de grövsta brott som exempelvis mord och mordförsök. Men konsekvensen blir att utredningarna läggs åt sidan.

Polisen i Göteborg anser att öppna ärenden med sexualbrott har ökat till en ”inte acceptabel nivå”. Man har därför gått emot de nationella riktlinjerna och låter andra poliser utreda våldtäkter.

”Inte särskilt coola att utreda”

I Fyrbodal har man gjort samma sak och prioriterat våldtäktsutredningar. På två år har utredningarna som lett till åtal ökat från åtta till cirka 23 procent.

Men i Stockholm har det dock inte hjälpt eftersom det aldrig förut skett så många dödsskjutningar som det gör nu. Arbetsbelastningen har varit så pass hög att det inte har hjälpt att lägga ut våldtäktsutredningar på andra poliser.

– När vi väl blir ansatta av den här typen av utredningar som gäller mord så måste vi använda hela vår resurs. Vi använder inte bara vår grova brottsresurs, så vi kan inte freda någon resurs i de delarna, säger Fredrik Bratt till Uppdrag granskning.

Enligt polismästaren Annika Lindroth finns det samtidigt skillnader i status mellan olika typer av brott, vilket innebär att det påverkar hur man fördelar resurserna.

Barbro Jönsson, som har jobbat som åklagare i 26 år, säger till programmet att våldtäktsutredningar av tradition inte har ansetts som särskilt högstatus.

– De är inte särskilt coola att utreda.

Fredrik Bratt menar att polisen inte har en kultur som leder till att våldtäkterna blir sämre utredda eller att man nedprioriterar av kulturella orsaker.

Förra året beslutade polisen i Stockholm att kategorier av bedrägerier med mobiltelefonabonnemang och fall som understiger 5 000 kronor ska lämnas utan åtgärd under en viss period. Orsaken är att man har brist på resurser. Det rapporterade Sveriges Radios Ekot i december.