UD får stark kritik i fallet Li
Peter Dahlin (vä), grundare av människorättsorganisationen Safeguard Defenders har bidragit med kunskap om det kinesiska rättssystemet i fallet med Li Zhihuis (hö) utlämning till Kina. Foto: Privat


Svenske medborgaren Li Zhihui är släppt ur häktet i Polen, efter två års väntan på ett slutligt beslut om utlämning till Kina. Nu får utrikesdepartementet kritik från Peter Dahlin, Safeguard Defenders, för sin passiva hantering av fallet. För Li är framtiden ännu oviss.

Sedan fallet blev känt i januari har människorättsorganisationen Safeguard Defenders engagerat sig och bidragit med information till Li Zhihuis polske advokat. Organisationens grundare, Peter Dahlin, är kritisk till utrikesdepartementets, UD:s, agerande.

– Sveriges engagemang är nästan pinsamt dåligt. All information vi har gett till försvarsadvokaten och domstolsmyndigheten i Polen är information som Sverige, via UD, hade kunnat ge.

Li Zhihui greps vid en mellanlandning i Polen på grund av en efterlysning hos Interpol; en röd flagg. Kina begärde honom då utlämnad. Skälet var enligt advokaten Krzysztof Kitajgrodzki en falsk anklagelse om ekonomiskt brott i Kina, som ofta används för att oskadliggöra regimkritiker.

Svenske Lis advokat: ”Han känner det som om han satt i en dödscell”

Bartosz Żurawicz, polsk journalist, rapporterade tidigt om fallet. Han säger till Epoch Times att Li satt ensam i häktet det första året. Efter ett år fick han dela cell med en kinesisktalande man. Li har sagt att levnadsförhållandena i häktet var bra, men att det var mycket mentalt krävande. Enligt advokaten var risken stor att utlämningen skulle innebära en dödsdom för Li, som upplevde att han satt i en dödscell.

Polens ansvar

Andrea Roempke, presskommunikatör vid UD, säger att UD har arbetat med Li Zhihuis fall sedan de fick information om hans frihetsberövande i mars 2019, genom ambassaden i Warszawa och departementet i Stockholm. Polen har dock haft ansvar för prövningen.

– Det var polska myndigheters ansvar att pröva om ett utlämnande till Kina ska ske på grundval av de anklagelser som Kina fört fram.

Utrikesminister Ann Linde (S) svarade i januari på riksdagsledamöterna Hans Wallmarks (M) och Markus Wiechels (SD) fråga om hur Sverige hanterar fallet.

“Vi utgår ifrån att Polen kommer att agera i enlighet med sina folkrättsliga åtaganden i detta fall.”

Hon skrev även att UD:s bedömning är att rättsstatens principer tillämpas och respekteras selektivt i Kina, liksom att kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kina är omfattande och verkar öka.

Saknar insikt om det kinesiska rättsväsendet

Safeguard Defenders har lång erfarenhet av liknande frågor. Till exempel fanns Peter Dahlin på plats i Högsta Domstolen i Stockholm vid ett fall 2019. Han säger att man bör vara medveten om att domstolar och åklagarmyndigheter saknar insikt i situationen i Kina och det kinesiska rättsväsendet.

Vi har sett informationen som svenska UD har gett Polen och den är undermålig. 

Peter Dahlin, Safeguard Defenders

Enligt honom ändrade sig åklagaren när man visat att det saknades laglig grund för den kinesiska ambassadens garantier för vad som skulle hända Li om han skickades till Kina. Safeguard Defenders gav advokaten den informationen, men Dahlin menar att även UD hade dessa kunskaper.

– Om UD hade gett den informationen hade det varit mycket starkare än en NGO. Jag är otroligt besviken på UD och Ann Linde när det gäller den här frågan.

– Vi har sett informationen som svenska UD har gett Polen och den är undermålig. I praktiken visar den att UD är ovetande om det kinesiska juridiska systemet. Alternativt att de inte är intresserade av att försöka hjälpa Li.

Dahlin säger att Sverige har mycket duktiga diplomater i Peking som arbetar aktivt för att få information om vad som händer i Kina för att bemöta behovet, bland annat för människorättsaktivister, och ge den informationen till UD i Stockholm. 

– Men det verkar som att UD inte tar till sig den informationen och inte agerar på den.

Han menar att UD är en ganska isolerad enhet som ogärna tar hjälp utifrån. 

– Det är problematiskt när det gäller Kina, som är ett nytt fall för UD att hantera.

Dahlin ser stora likheter med hanteringen av Gui Minhais fall.

– Det finns mycket information angående Gui Minhai, men UD verkar aktivt undvika att ta den till sig. Det är ett beteendemönster där man inte vill acceptera att Kina är ett annorlunda land.

Röd flagg kvar

Li Zhihui är nu säker i Polen, men så länge Interpols röda flagg finns kvar löper han risk att gripas vid utlandsresor. Särskilt oroande är om det sker i länder med utlämningsavtal med Kina, men även i andra länder.

Li kände varken till brottsanklagelsen eller efterlysningen före arresteringen. Advokaten Krzysztof Kitajgrodzki säger dock att Lis svenska adress stod i arresteringsordern.

– Svenskarna måste ha vetat att han var efterlyst med röd flagg, men gjorde inget formellt drag.

En svensk advokat undersöker nu hur säkert det är för Li att resa hem till Sverige.

– Enligt min mening är Li hundra procent säker bara här i Polen. I andra länder kan de kinesiska myndigheterna åter begära hans utlämning och hela förfarandet börjar på nytt, säger Kitajgrodzki till polska Epoch Times.

Missbrukas

Det är medlemsländerna själva som begär att Interpol ska utfärda röd flagg. Vissa kriterier måste dock uppfyllas. Bland annat förbjuder artikel 3 i Interpols konstitution ingripanden på politisk, militär eller religiös grund, eller utifrån ras. Enligt Interpol ska en person som finns på listan anses oskyldig tills motsatsen är bevisad.

Enligt justitiedepartementet innebär en efterlysning inga juridiska förpliktelser att frihetsberöva eller utlämna berörda personer. 

– Istället för att använda Interpol skulle Kina kunna skicka motsvarande information om eftersökta personer direkt till Sverige eller andra länder, säger Mirjam Kontio, pressekreterare vid justitiedepartementet, till Epoch Times.

Om någon påstår att en efterlysning är felaktig så kan Interpol göra en granskning och radera den om det visar sig att den är felaktig eller bryter mot Interpols stadgar.

Ett medlemsland kan själv ta bort en röd flagg som de står bakom.  

Peter Dahlin säger att dessa efterlysningar har missbrukats länge.

– Man använder sig ofta av Interpols röda flagg för att trakassera människorättsaktivister med flera.

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

 

Fakta

Fallet Li Zhihui

November 2012: Li flyttar till Sverige.

2015: Brottsanklagelsen formuleras utan Lis kännedom.

2017: Li sätts på Interpols lista över efterlysta med röd flagg.

9 mars 2019: Li grips på flygplatsen i Warszawa och sätts i häkte. Han delges anklagelsen om ett brott som han sägs ha begått 2011/2012.

Augusti 2020: Li döms till utlämning till Kina, överklagar domen.

Januari 2021: Media skriver om fallet.

15 januari: Högsta domstolen i Polen häver utlämningsbeslutet för att utredas igen i lägre instans.

4 mars: Hovrätten beslutar att Li inte ska utlämnas till Kina.