loadingTurkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu med en karta över Grekland och Turkiet vid ett anförande på torsdagen i Slovakien. Foto: Fatih Aktas/Turkiska utrikesdepartementet/AP/TT
Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu med en karta över Grekland och Turkiet vid ett anförande på torsdagen i Slovakien. Foto: Fatih Aktas/Turkiska utrikesdepartementet/AP/TT
Utrikes

Turkisk-grekiska samtal om östra Medelhavet

TT-Reuters

De turkiska och grekiska utrikesministrarna har träffats för första gången sedan motsättningen i östra Medelhavet skärptes och enades om att hålla bilaterala överläggningar om frågan.

Det var i samband med ett internationellt möte i Slovakien på torsdagen som Turkiets Mevlüt Cavusoglu träffade sin grekiske kollega Nikos Dendias i ungefär 25 minuter.

– Under detta möte enades vi om att klargörande samtal och förtroendeskapande åtgärder borde genomföras den kommande tiden. Eftersom Turkiet ska vara värd för detta kommer vi att föreslå några datum, säger Cavusoglu.

Ett fotografi från ett fönster i ett av de ännu övergivna turisthotellen i Varosha på Cypern när stranden återigen öppnades för allmänheten på torsdagen. Foto: Nedim Enginsoy/AP/TT

– Jag sade till honom (Dendias) att det är fördelaktigt att upprätthålla dialog även under de svåraste förhållanden och vi enades också om att göra det, fortsätter han.

De senaste månaderna har spänningarna mellan Natoländerna Grekland och Turkiet trappats upp till nivåer som bedömare anser är farliga på grund av allt skarpare oenighet kring gränsdragningar och gasfyndigheter i havet.

Enligt Cavusoglu talade de båda ministrarna också om det turkcypriotiska beslutet att återigen öppna en turistort på Cypern, Varosha, nära den linje som skiljer de två delarna av ön från varandra.

Varosha har varit en spökstad sedan 1974 års strider, och Ankara stödjer ett återöppnande medan den grekcypriotiska sidan fördömer det.

(TT-Reuters)

Långvarig dispyt

(TT)

Fiendskapen mellan Grekland och Turkiet har långa historiska rötter, och krig har varit nära vid flera tillfällen de senaste årtiondena. Huvudmotsättningarna gäller gränsdragningen i Egeiska havet och Cyperns framtida status.

I konflikten om gränsdragningen i Egeiska havet och rätten till ett antal öar hänvisar länderna till olika avtal. Länderna har otaliga gånger anklagat varandra för militära kränkningar av territorium. Senast 1996 hotade krig när grekiska soldater sattes iland på en omstridd klippö för att ta ned en turkisk flagga som placerats där. Efter amerikansk medling löstes den akuta krisen.

I grunden handlar konflikten också om rätten till energitillgångar som tros finnas i kontinentalsockeln under havet.

Spänningarna kan också spåras tillbaka till tvisten om Cypern. Efter en grekiskstödd militärkupp på ön 1974 invaderade Turkiet den norra delen. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr. Den turkcypriotiska delen är endast erkänd av Turkiet.

De senaste åren har stora gasreserver upptäckts i havet utanför Cypern. Det har fått Cyperns internationellt erkända regering, Grekland, Israel och Egypten att samarbeta för att få ut så mycket som möjligt av resurserna. Som en del i överenskommelsen finns en plan på en gasledning till Europa – som Turkiet har lämnats utanför.

Förra året ökade Turkiet borrningarna i havet väster om Cypern. Turkiet menar att öns resurser ska delas och säger sig skydda sina egna och turkcypriotiska intressen i gasfyndigheterna.

Källor: Landguiden/UI, BBC

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingTurkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu med en karta över Grekland och Turkiet vid ett anförande på torsdagen i Slovakien. Foto: Fatih Aktas/Turkiska utrikesdepartementet/AP/TT
Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu med en karta över Grekland och Turkiet vid ett anförande på torsdagen i Slovakien. Foto: Fatih Aktas/Turkiska utrikesdepartementet/AP/TT
Utrikes

Turkisk-grekiska samtal om östra Medelhavet

TT-Reuters

De turkiska och grekiska utrikesministrarna har träffats för första gången sedan motsättningen i östra Medelhavet skärptes och enades om att hålla bilaterala överläggningar om frågan.

Det var i samband med ett internationellt möte i Slovakien på torsdagen som Turkiets Mevlüt Cavusoglu träffade sin grekiske kollega Nikos Dendias i ungefär 25 minuter.

– Under detta möte enades vi om att klargörande samtal och förtroendeskapande åtgärder borde genomföras den kommande tiden. Eftersom Turkiet ska vara värd för detta kommer vi att föreslå några datum, säger Cavusoglu.

Ett fotografi från ett fönster i ett av de ännu övergivna turisthotellen i Varosha på Cypern när stranden återigen öppnades för allmänheten på torsdagen. Foto: Nedim Enginsoy/AP/TT

– Jag sade till honom (Dendias) att det är fördelaktigt att upprätthålla dialog även under de svåraste förhållanden och vi enades också om att göra det, fortsätter han.

De senaste månaderna har spänningarna mellan Natoländerna Grekland och Turkiet trappats upp till nivåer som bedömare anser är farliga på grund av allt skarpare oenighet kring gränsdragningar och gasfyndigheter i havet.

Enligt Cavusoglu talade de båda ministrarna också om det turkcypriotiska beslutet att återigen öppna en turistort på Cypern, Varosha, nära den linje som skiljer de två delarna av ön från varandra.

Varosha har varit en spökstad sedan 1974 års strider, och Ankara stödjer ett återöppnande medan den grekcypriotiska sidan fördömer det.

(TT-Reuters)

Långvarig dispyt

(TT)

Fiendskapen mellan Grekland och Turkiet har långa historiska rötter, och krig har varit nära vid flera tillfällen de senaste årtiondena. Huvudmotsättningarna gäller gränsdragningen i Egeiska havet och Cyperns framtida status.

I konflikten om gränsdragningen i Egeiska havet och rätten till ett antal öar hänvisar länderna till olika avtal. Länderna har otaliga gånger anklagat varandra för militära kränkningar av territorium. Senast 1996 hotade krig när grekiska soldater sattes iland på en omstridd klippö för att ta ned en turkisk flagga som placerats där. Efter amerikansk medling löstes den akuta krisen.

I grunden handlar konflikten också om rätten till energitillgångar som tros finnas i kontinentalsockeln under havet.

Spänningarna kan också spåras tillbaka till tvisten om Cypern. Efter en grekiskstödd militärkupp på ön 1974 invaderade Turkiet den norra delen. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr. Den turkcypriotiska delen är endast erkänd av Turkiet.

De senaste åren har stora gasreserver upptäckts i havet utanför Cypern. Det har fått Cyperns internationellt erkända regering, Grekland, Israel och Egypten att samarbeta för att få ut så mycket som möjligt av resurserna. Som en del i överenskommelsen finns en plan på en gasledning till Europa – som Turkiet har lämnats utanför.

Förra året ökade Turkiet borrningarna i havet väster om Cypern. Turkiet menar att öns resurser ska delas och säger sig skydda sina egna och turkcypriotiska intressen i gasfyndigheterna.

Källor: Landguiden/UI, BBC

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024