loadingDet turkiska prospekteringsfartyget Yavuz. Arkivbild. Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Det turkiska prospekteringsfartyget Yavuz. Arkivbild. Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Utrikes

Nytt turkiskt fartyg lämnar omstritt vatten

TT-AFP

Ett turkiskt prospekteringsfartyg som befunnit sig på omstridda vatten i närheten av Cypern har återvänt till sin hamn i Turkiet, enligt en hemsida som spårar sjötrafik. Det kan vara ytterligare ett tecken på nedtrappning i konflikten i östra Medelhavet.

Den turkiska flotten uppgav i september att Yavuz skulle stanna i området i östra Medelhavet, sydväst om Cypern, till den 12 oktober. Men fartyget började dra sig tillbaka i söndags och angjorde hamnen Taşucu tidigt på måndagen, enligt hemsidan Vessel Finder.

Uppgifterna kommer samtidigt som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan förbereder sig för att ta emot Nato-chefen Jens Stoltenberg för samtal senare under måndagen. De ska diskutera Turkiets dispyt med Cypern och Grekland om gränsdragningar och rättigheter till energifyndigheter.

Både Grekland och Turkiet är medlemmar i Nato och har under sommarn skapat oro inom militäralliansen genom rivaliserande militärövningar. Konflikten har börjat trappas ned sedan länderna i september kom överens om att återuppta direkta förhandlingar i Istanbul för första gången sedan 2016.

Samma månad drog Turkiet även tillbaka forskningsfartyget Oruç Reis från de omstridda vattnen där det letat olja och gas.

EU:s ledare hotade i fredags med sanktioner mot Turkiet om landet inte upphör med prospekteringen och tonar ner sin retorik i konflikten.

(TT-AFP)

Långvarig dispyt

(TT)

Fiendskapen mellan Grekland och Turkiet har långa historiska rötter, och krig har varit nära vid flera tillfällen de senaste årtiondena. Huvudmotsättningarna gäller gränsdragningen i Egeiska havet och Cyperns framtida status.

I konflikten om gränsdragningen i Egeiska havet och rätten till ett antal öar hänvisar länderna till olika avtal. Länderna har otaliga gånger anklagat varandra för militära kränkningar av territorium. Senast 1996 hotade krig när grekiska soldater sattes iland på en omstridd klippö för att ta ned en turkisk flagga som placerats där. Efter amerikansk medling löstes den akuta krisen.

I grunden handlar konflikten också om rätten till energitillgångar som tros finnas i kontinentalsockeln under havet.

Spänningarna kan också spåras tillbaka till tvisten om Cypern. Efter en grekiskstödd militärkupp på ön 1974 invaderade Turkiet den norra delen. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr. Den turkcypriotiska delen är endast erkänd av Turkiet.

De senaste åren har stora gasreserver upptäckts i havet utanför Cypern. Det har fått Cyperns internationellt erkända regering, Grekland, Israel och Egypten att samarbeta för att få ut så mycket som möjligt av resurserna. Som en del i överenskommelsen finns en plan på en gasledning till Europa – som Turkiet har lämnats utanför.

Förra året ökade Turkiet borrningarna i havet väster om Cypern. Turkiet menar att öns resurser ska delas och säger sig skydda sina egna och turkcypriotiska intressen i gasfyndigheterna.

Källor: Landguiden/UI, BBC

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDet turkiska prospekteringsfartyget Yavuz. Arkivbild. Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Det turkiska prospekteringsfartyget Yavuz. Arkivbild. Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Utrikes

Nytt turkiskt fartyg lämnar omstritt vatten

TT-AFP

Ett turkiskt prospekteringsfartyg som befunnit sig på omstridda vatten i närheten av Cypern har återvänt till sin hamn i Turkiet, enligt en hemsida som spårar sjötrafik. Det kan vara ytterligare ett tecken på nedtrappning i konflikten i östra Medelhavet.

Den turkiska flotten uppgav i september att Yavuz skulle stanna i området i östra Medelhavet, sydväst om Cypern, till den 12 oktober. Men fartyget började dra sig tillbaka i söndags och angjorde hamnen Taşucu tidigt på måndagen, enligt hemsidan Vessel Finder.

Uppgifterna kommer samtidigt som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan förbereder sig för att ta emot Nato-chefen Jens Stoltenberg för samtal senare under måndagen. De ska diskutera Turkiets dispyt med Cypern och Grekland om gränsdragningar och rättigheter till energifyndigheter.

Både Grekland och Turkiet är medlemmar i Nato och har under sommarn skapat oro inom militäralliansen genom rivaliserande militärövningar. Konflikten har börjat trappas ned sedan länderna i september kom överens om att återuppta direkta förhandlingar i Istanbul för första gången sedan 2016.

Samma månad drog Turkiet även tillbaka forskningsfartyget Oruç Reis från de omstridda vattnen där det letat olja och gas.

EU:s ledare hotade i fredags med sanktioner mot Turkiet om landet inte upphör med prospekteringen och tonar ner sin retorik i konflikten.

(TT-AFP)

Långvarig dispyt

(TT)

Fiendskapen mellan Grekland och Turkiet har långa historiska rötter, och krig har varit nära vid flera tillfällen de senaste årtiondena. Huvudmotsättningarna gäller gränsdragningen i Egeiska havet och Cyperns framtida status.

I konflikten om gränsdragningen i Egeiska havet och rätten till ett antal öar hänvisar länderna till olika avtal. Länderna har otaliga gånger anklagat varandra för militära kränkningar av territorium. Senast 1996 hotade krig när grekiska soldater sattes iland på en omstridd klippö för att ta ned en turkisk flagga som placerats där. Efter amerikansk medling löstes den akuta krisen.

I grunden handlar konflikten också om rätten till energitillgångar som tros finnas i kontinentalsockeln under havet.

Spänningarna kan också spåras tillbaka till tvisten om Cypern. Efter en grekiskstödd militärkupp på ön 1974 invaderade Turkiet den norra delen. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr. Den turkcypriotiska delen är endast erkänd av Turkiet.

De senaste åren har stora gasreserver upptäckts i havet utanför Cypern. Det har fått Cyperns internationellt erkända regering, Grekland, Israel och Egypten att samarbeta för att få ut så mycket som möjligt av resurserna. Som en del i överenskommelsen finns en plan på en gasledning till Europa – som Turkiet har lämnats utanför.

Förra året ökade Turkiet borrningarna i havet väster om Cypern. Turkiet menar att öns resurser ska delas och säger sig skydda sina egna och turkcypriotiska intressen i gasfyndigheterna.

Källor: Landguiden/UI, BBC

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024